NYHETER 2021-11-04 KL. 09:08

Det finns inga regler som styr - markägaren bestämmer gällande kalhyggen

Av Hege

Det finns inga regler som styr - markägaren bestämmer gällande kalhyggen

KAMPEN FÖR LIVET I SKOGEN. Elin (till vänster) undrar vem som ska striden för de som bryr sig om skogen, eller lever i den, när det inte finns några regler om avverkning. Sebastian undersökte stubbarna på kalhygget och upptäckte att det fällts mycket gamla träd på platsen.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Det enda som krävs av en skogsägare för att få göra ett kalhygge är att anmäla till Skogsstyrelsen. Och det enda som kan rädda den skogen från att bli kalhygge är att hitta arter som är värda att bevara.

Skogsstyrelsen bekräftar: Det krävs bara att avverkningen anmäls

En dag föll träden i den skog där Elin Pöllänen gått sedan hon var tre år. Ett kalhygge ersatte snabbt skogen. Elin vände sig till skogsbiologen Sebastian Kirppu, känd från tv i form av dokumentären Slaget om skogen.

Men Sebastian hann inte komma ut till skogen förrän den redan hade fällts.

– Titta här, den här granen var 140 år gammal, och så gamla träd är ovanliga i Roslagen, säger Sebastian när han undersöker en av stubbarna på kalhygget.

Han hittar också arterna glansfläck, lunglav och ullticka, som indikerar att det har stått en skyddvärd skog här. Inga nya plantor har satts, vilket innebär att det troligen blir lövsly som tar över.

– Men det är ändå bättre än att plantera. Det blir inga skogar av planterade granar, det blir virkesåkrar, säger Sebastian.

Nu är skogsmaskinerna åter på en plats nära Elins barndomshem. Hon forskar kring hållbarhetsfrågor med fokus på samspelet mellan människans, djurens och ekosystemens hälsa, bland annat på EU-nivå. Medan hon visar vägen över det senaste kalhygget berättar hon om forskningen som finns.

– Klimatkrisen är redan här. Vi behöver ta hänsyn till djur och naturmiljöer i våra beslutsfattande processer för att ekosystemen inte ska kollapsa, säger Elin.


igcaption>Foto: ROFFE ANDERSSON

För henne blir det en fysisk smärta att se träden försvinna.

– Det är fruktansvärt, jag har varit så ledsen och haft svårt att sova. Dessa skogar har varit så viktiga för oss, särskilt under svåra tider som pandemin. Vi behöver prata mer om de negativa fysiska och mentala effekter som naturförstörelse och drastiska förändringar i naturmiljön har. Hur kan vi som har valt att bo här ute på landet för att vi uppskattar naturen förväntas vara okej med att skogen försvinner rakt framför våra ögon?

Långt ned på FN-lista
Sebastian menar att ett argument som skogsindustrin brukar framhålla, att vi behöver skogen för produktion, inte håller.

– Vi har bara gjort kalhyggen i 70 års tid. Det går att avverka delar av skogen utan att skapa kalhyggen, jag har inget emot att man tar lite då och då.

Ett annat argument är att skogsindustrin är viktig för ekonomin.
– Men den står bara för omkring två procent av BNP. Och vi har fått ställa om förr, när till exempel textilindustrin avvecklades – det är inte omöjligt, säger Sebastian.

Dessutom läcker kalhyggen koldioxid under de första 10-15 åren.

– Det gäller även om man planterar nytt. Och precis som på Borneo där man tar ner regnskog och planterar palmer som ger palmolja blir det färre arter som klarar sig i den nya virkesåkern. Jag har svårt att kalla planterade träd för skog, säger Sebastian.

När FN gjorde en lista över hur bra länderna skyddar sina skogar kom Sverige på plats 99 – efter till exempel Brasilien, vars skövling av regnskogar ofta nämns som ett dåligt exempel. Brasilien hamnade på plats 33.
– Skogsnäringen i Sverige är en ansvarslös och laglös industri. Den har manövrerat bort ansvaret som gäller under miljöbalken. Det är meningen att skogsbolagen ska ha experter som inventerar efter rödlistade arter innan man gör kalhygge, men det fungerar inte i praktiken, säger Sebastian.


igcaption>Foto: ROFFE ANDERSSON

EU lyssnar på vetenskapen
Enligt miljöbalken måste markägare samråda med myndigheter om en åtgärd väsentligt kan ändra naturmiljön.

– Men detta kringgås av skogsbruket i Sverige. All annan verksamhet måste göra detta för att myndigheter ska kunna se till att lagar och regler efterlevs och att hänsyn till miljön tas. Se på Cementa på Gotland, de var tvungna att göra ett samråd för att få fortsätta sin verksamhet men myndigheterna kan säga nej till det om det inte finns några bra hänsyn till naturmiljön. Det är en viktig del av samhällets möjlighet att sätta stopp för miljöfarlig verksamhet.

EU har år 2021 tagit fram en ny skogsstrategi. Några av punkterna är att kalhyggen och tunga maskiner ska undvikas, liksom att man inte bör avverka under fåglars häckningsperiod.

– EU har också lyssnat på vetenskapen och driver nu att vi måste skydda 30 procent av landarealen i ekologiskt representativa naturtyper, vilket betyder att 30 procent av den produktiva skogen bör skyddas. Detta för biologisk mångfald och för klimatets skull, säger Sebastian.

Men det är oklart vilka direktiv och regleringar strategin kan komma att leda till.
– Det är konstigt att inte människors känslor får vara delaktiga i hur vi brukar skogarna i Sverige. De allra flesta medborgarna måste som det är i dag anpassa sig efter vad en minoritet, skogsägarna och skogsbolagen, gör med skogen som tillhör oss alla. Skogen ger ren luft, rent vatten, svamp och bär och rekreation, säger Sebastian.

Vad kan då en människa göra för att stoppa kalhyggen?
– Det hjälper inte att hävda att skogen är viktig för människorna som bor runt den. Det som krävs är att ta ut en expert som kan leta efter rödlistade arter. Jag hoppas att vi pratar med varandra och engagerar oss, säger Elin.

Inga regler styr skogsavverkning
Det finns inga regler om att skogsägare måste kolla att det inte finns arter som är rödlistade innan de sätter igång och fäller träden.

Skogsstyrelsen är den myndighet som har tillsyn mot skogsägaren. Under åren 1993 till 1998, 2001 till 2006 och år 2018 har Skogsstyrelsen haft regeringsuppdrag att genomföra nyckelbiotopsinventeringar. Nu finns inga generella krav på att undersöka djurlivet i skogen.

Det finns inget grannhörande när det gäller kalhyggen.

– Vi förväntar oss att man tar hänsyn och har kunskap. Men det finns inga regler som styr, markägaren kan ange att hen inte tar någon hänsyn alls, det är också godkänt, Så är det att vara granne till en skogsägare, säger Joel Reisek, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen.
Det som krävs är att avverkningen anmäls till Skogsstyrelsen, sedan måste skogsägaren vänta i sex veckor. Andra regler gäller för ädellövskog och fjällnära skogar.

Det finns dock sociala värden kopplat till friluftsliv och rekreation som markägaren behöver beakta vid avverkning.

– Man får till exempel inte risa igen eller förstöra stigar.