Grävning vid fornminne är polisanmäld

Grävning vid fornminne är polisanmäld

Någon har grävt vid Arkils tingstad, och skadat fornminnet. Det går inte att utesluta att man letat efter fynd med metalldetektor. Nu polisanmäler länsstyrelsen det misstänkta brottet.

En privatperson upptäckte att någon grävt inom fornminnet Arkils tingstad, och anmälde tilltaget. Länsstyrelsen höll med – det var grävt på platsen, på cirka en meters yta, och fornminnet har skadats. Nu anmäler länsstyrelsen saken till polisens nationella operativa avdelning, NOA, för kulturarvsbrott. Det är förbjudet att på något sätt skada eller ändra på en sådan, enligt kulturmiljölagen.
I sin polisanmälan skriver länsstyrelsen att ”skadorna har påverkat fornlämningen negativt och det kan inte uteslutas att grävning med spade inom fornlämningen utförts i samband med otillåten användning av metallsökare inom området.”.
– Det är ett svek mot vårt gemensamma kulturarv. Det finns en lag mot kulturminnesbrott, men det finns också en oskriven lag som säger att det här är vår stolthet och något vi ska ta hand om, säger kommunantikvarie Lenore Weibull.

Vanligt att misstänkta hittas
Hon menar att eventuella föremål är allra mest värdefulla på ett museum.
– Det är väldigt tråkigt om någon vill ha det för sig själv. Dessa föremål kräver en arkeolog som får vara tolk i historien, för att man ska få det rätta värdet. Det är tråkigt om någon vill föregå det.

Brott mot kulturmiljölagen kan ge fängelse i upp till sex månader, eller böter.
– Om brottet bedöms som grovt kan det bli fängelse upp till fyra år, säger Linda Cederholm, tf gruppledare på NOA:s kulturarvsgrupp.

Det hör inte till ovanligheterna att kulturarv förstörs på det här viset.
– Det är inte så ovanligt tyvärr, vi har erfarenhet av att utreda. Det är inte ovanligt att vi hittar den som gjort det. Om det är ett företag kan det bli företagsbot, säger Linda Cederholm.
Hon tror inte att en lösning skulle vara övervakningskameror.
– Vi har många fornminnen tack och lov, det skulle bli mycket övervakningskameror i skog och natur.

Föredrar faddrar
Inte heller kommunantikvarien tror på kameror.
– Om man skulle ha det skulle man tappa magin på platsen. Det är samma som att vissa områden inte ens kan ha skyltar för att det är ett upplevelsevärde som försvinner då. Jag tror att vi fortsatt ska lita på varandra i detta, säger Lenore Weibull.

Däremot skulle hon gärna se att systemet med fornfaddrar återupptogs.
– Det var så fint, med personer som fick en lämning att ansvara för. Det är motsatsen till brott, att vi hjälps åt och fördelar ansvaret.

Dela artikeln här:

Hege Hellström

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *