INSÄNDARE 2026-09-03 KL. 08:38

Insändare och debatt v.36

Av Victoria Sid

Skicka in insändare eller debattartiklar till tidningen. Mejla redaktionen@hemmaplanmedia.se eller fyll i vårt formulär på webbsidan Vallentunanta.se. ju kortare text desto större chans till publicering. Håll god ton och var saklig.

Insändare och debatt v.36

Vad är barnets bästa värt när det faktiskt kostar kommunen något?

Barnkonventionen har varit svensk lag i sex år. Inför valet 2026 borde därför en enkel fråga ställas till Vallentunas politiker: Vad händer när barnets bästa faktiskt ställs mot kommunens egna intressen?

Vallentuna kommun skriver att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Barn har också rätt att uttrycka sin mening och få den beaktad. Det låter självklart. Men vackra formuleringar på en hemsida säger väldigt lite om vad som händer när barnets behov krockar med kommunens organisation, regler eller redan fattade beslut.

Skolval är ett tydligt exempel. För ett barn är en skolplacering inte bara en administrativ fråga. Det handlar om trygghet, kompisar, tillhörighet och en stor del av barnets vardag. Ändå måste vi fråga oss hur mycket barnets egen röst faktiskt väger när sådana beslut fattas.

För vad händer när ett barn säger: ”Det här fungerar inte för mig”?

Lyssnar kommunen – eller förklarar man varför systemet måste gå före barnet?

Barnkonventionen kräver inte att varje barns önskan ska uppfyllas. Den kräver något mer grundläggande: att barnet ska ses som en individ, få komma till tals och att barnets bästa faktiskt ska vägas in.

Det är där politiken måste granskas.

För det är enkelt att säga ”barnets bästa” i ett valprogram. Det verkliga provet kommer när kommunen måste ändra sig, tänka om eller göra mer för att ett barn ska få det som behövs. Då får vi veta om barnkonventionen är en lag som styr – eller bara fina ord som låter bra.

Så inför valet vill vi veta: När barnets bästa står i konflikt med kommunens bekvämlighet – vem väljer Vallentunas politiker?

Barnen kan inte rösta. Men deras rättigheter ska ändå räknas.

Besviken mamma

(S): Vallentuna behöver schysta villkor – inte fler besparingar

Välfärden i Vallentuna fungerar tack vare vår personal som varje dag går till jobbet i förskolan, äldreomsorgen, hemtjänsten och andra kommunala verksamheter. Ändå är det de som får betala priset när det moderatledda styret i Vallentuna väljer att spara.

Otrygga anställningar och dålig uppföljning av arbetsvillkor försämrar både arbetsmiljön och kvaliteten i välfärden. Besparingarna har gått så långt att anställda i de kvinnodominerade yrkena inte ens har fria arbetsskor och kläder som de behöver för att kunna utföra sitt jobb på ett säkert sätt. Det är ovärdigt en av Sveriges rikaste kommuner.

Moderaterna talar gärna om ordning i ekonomin. Men vad är det för ordning när personalen får sämre förutsättningar att göra sitt jobb? Och vad säger det om prioriteringarna när de som tar hand om våra barn och äldre inte får rätt utrustning? Vi socialdemokrater accepterar inte att välfärdens personal behandlas som en kostnad som ständigt ska pressas ned. Därför har vi ingått ett handslag med Kommunal i Vallentuna om konkreta förbättringar.

Vi kommer att göra heltid och tillsvidareanställning till norm, ställa krav på kollektivavtalade villkor och följa upp arbetsvillkoren vid kommunens upphandlingar. Ingen som arbetar i vård och omsorg ska behöva betala arbetskläder och skor ur egen ficka. Vi kommer därför att erbjuda kostnadsfria arbetskläder och skor samt ytterkläder för dem som arbetar utomhus.

De som varje dag tar hand om våra barn och äldre ska kunna känna trygghet på jobbet och ha rätt utrustning för att göra sitt arbete. Efter mer än 40 år med moderat styre behövs en ny riktning i Vallentuna. Vi vill investera i personalen och i en välfärd som fungerar.

Schysta villkor ska inte vara en förmån. Det ska vara en självklarhet.

Jerri Bergström och Anna Collin Lidesköld, Socialdemokraterna i Vallentuna

(VF): Saknar efterfrågade investeringar

Vallentunas Allians svarar på Vallentuna Hockeys insändare, här är svaret på Alliansens svar!

Dom 43 miljonerna är i stort eftersatt underhåll, inte investeringar. Ett av skälen att Vallentuna har en god ekonomi på Papperet beror på just eftersatt underhåll på flera Idrottsplatser och Hallar, med flera andra eftersatta behov. Alla Föreningar vi frågar har alla önskemål för att kunna driva och utveckla sina verksamheter in i framtiden. Läser man Kommunens planer för kommande 10-15 år saknas planer för hur Idrotten och Föreningslivet skall kunna utvecklas parallellt med den stora planen.

Att vara intresserade av dess Verksamheter som är det som bygger saknas helt!

När det annonserades att det satsas 43 miljoner var det ledare i Bällsta och Frösunda med flera som utbrast kunde inte vi fått del av dessa pengar eller att man lagt på summan för att ge lite rättvisa.

Dom vackra orden om Föreningslivet betydelse är nytt för oss, men det är ju valtider.

Idag passade jag på att gå runt i Hallarna och kolla hur det ser ut inför Is säsongen-Det var lika ostädat i B-Hallen som i våras, sopor låg fortfarande kvar. A Hallen hade inte fått någon säsongsuppsnyggning, det är sunkit. Det som görs åstadkommer Vallentuna Hockey som vanligt själva, nu med monitorer på varje långsida för Info och Reklam.

Jag tror inte att någon av dom som skrivit under svaret till Vallentuna Hockey satt sin fot uppe på Vallentuna IP.

Låt oss boka en tid och tillsammans titta på hur det ser ut.

Lars Barkström, VALLENTUNA FRAMTID,

Företagare, f.d. ordf. i Vallentuna Hockey vid tre olika tillfällen, Vallentuna bo sedan 1964.

Torbjörn Einarsson (C). Foto: Pressbild

(C): Satsa på hästnäringen i Vallentuna kommun

Hästnäringen är en viktig del av Vallentuna kommuns landsbygd. Den skapar jobb, företagande och gemenskap, samtidigt som hästar och ridverksamhet bidrar till bättre folkhälsa, ett rikare föreningsliv och öppna landskap.

Trots det möter hästföretag, föreningar och hästägare ofta regler och myndighetskrav som inte är anpassade till verksamheten. Kommunens miljöinspektörer och andra myndighetspersoner behöver därför ha en gedigen förståelse för branschens förutsättningar. Så är det tyvärr inte alltid i dag.

När jag pratar med verksamma inom ridsporten blir det mycket tydligt att men sedan pandemin har haft stora problem med tillväxten. Därför blir det extra viktigt att ridsporten får samma möjligheter till bidrag, sponsring och stöd till anläggningar som andra idrotter. Om dagens ridskolor inte lyckas attrahera elever riskerar en hel bransch att dö ut på sikt.

Tillgången till ridvägar ser olika ut i olika delar av kommunen. När nya gång- och cykelbanor byggs på landsbygden bör kommunen därför överväga att samtidigt anlägga ridstigar, gärna som separata stråk intill cykelbanan. Det skulle skapa säkrare förbindelser för ryttare, minska behovet av att rida på trafikerade vägar och göra det enklare att ta sig mellan stall, ridanläggningar och naturområden.

Hästnäringen är inte en marginell fritidsverksamhet. Den är en del av landsbygdsföretagandet och fyller en viktig funktion för jobb, ungdomsverksamhet och livskvalitet för både yngre och äldre. Med rättvisa regler och bättre villkor kan den utvecklas ännu mer.

Torbjörn Einarsson,

gruppledare Centerpartiet i Vallentuna kommun

och verksam inom hästnäringen

(L): Barn och unga i Vallentuna ska få hjälp innan de mår sämre

Ett barn i Vallentuna ska inte behöva må sämre för att få bättre hjälp. En familj ska inte behöva kämpa sig genom elevhälsa, socialtjänst, vårdcentral och BUP för att hitta rätt. Den som söker psykiatrisk vård ska inte heller behöva bli akut sjuk innan samhället reagerar.

Vi i Liberalerna Vallentuna vill vända på perspektivet. Hjälpen ska komma tidigare, finnas närmare och hänga ihop.

Därför vill vi stärka elevhälsan med bättre tillgång till skolsköterskor, kuratorer, psykologer och skolläkare. Lärare ska få vara lärare, inte förväntas vara psykologer och socialsekreterare. När skolan ser att ett barn behöver mer stöd måste vägen vidare vara kort.

Socialtjänsten behöver också arbeta ännu mer förebyggande. Med skolsociala team och ytterligare förstärkt samverkan mellan skola och socialtjänst kan barn med hög frånvaro, sociala problem eller en utsatt hemsituation fångas upp tidigare.

Samtidigt måste samarbetet mellan Vallentuna kommun och Region Stockholm fungera bättre. Köerna till BUP måste kortas och barn som får vård där ska få större kontinuitet. Lättare psykisk ohälsa ska kunna mötas i elevhälsan och primärvården, så att BUP kan fokusera på dem som behöver specialistpsykiatri.

Även vuxna i Vallentuna ska enklare kunna få hjälp för psykisk ohälsa på vårdcentralen och få bättre kontinuitet när behoven är långvariga.

God psykisk hälsa handlar om frihet. Friheten att gå till skolan, arbeta, bilda familj och forma sitt eget liv.

Liberalerna Vallentuna vill bygga en kedja som håller, från elevhälsa och socialtjänst till BUP och psykiatri. Ingen Vallentunabo ska falla mellan stolarna när hjälpen behövs som mest.

Susanne Säfström-Markebjer

förstanamn kommunfullmäktigelistan

Liberalerna Vallentuna

Johan Skog (M), Kommunstyrelsens ordförande. Foto: Pressbild

(M): Sist i en ranking – nia i en annan

För bara några veckor sedan kunde vi läsa stora rubriker om att Vallentuna skulle vara Sveriges sämsta kommun för äldre. Nu kommer en ny undersökning med ett helt annat resultat: Vallentuna hamnar på nionde plats i 60plusbankens ranking över Sveriges kommuner för äldre.

Hur kan bilden skilja sig så mycket? Svaret finns till stor del i vad man väljer att mäta.

LF Fastighetsförmedlings ranking placerade Vallentuna sist av 270 kommuner. I deras index vägs bland annat bostadskostnader och den beräknade flyttskatten för den som bott länge i sin villa in. I en kommun som Vallentuna, där många villor haft en stark värdeutveckling, blir den beräknade skatten vid en försäljning hög. Det påverkar alltså kommunens placering trots att flyttskatten beslutas av staten och inte av Vallentuna kommun.

Det betyder inte att vi ska vifta bort undersökningar som visar på problem. Tvärtom ska vi alltid granska vad vi kan göra bättre. Äldre Vallentunabor ska känna sig trygga med hemtjänsten och det ska finnas bra boenden när behoven förändras. Därför går Moderaterna också till val på att möjliggöra fler senior- och serviceboenden.

Men det är också viktigt att ge en rättvisande bild.

I 60plusbankens nya undersökning mäts bland annat brukarnöjdhet i hemtjänsten, personalkontinuitet, trygghet på äldreboenden, kollektivtrafik och skatt. Där hamnar Vallentuna på nionde plats i hela Sverige.

I Vallentuna uppger 88 procent av de äldre med hemtjänst att de är nöjda. Kommunen har samtidigt en bred kollektivtrafiktäckning. Det är faktorer som faktiskt säger något om hur vardagen fungerar för många äldre.

Två undersökningar. Sist i den ena och nia i den andra.

Det visar framför allt hur försiktig man ska vara med svepande rubriker om vilken kommun som är bäst eller sämst för äldre. Resultatet beror på vad man mäter och hur olika faktorer värderas.

Vi tänker inte slå oss till ro för att Vallentuna får en hög placering i en undersökning. Men vi accepterar heller inte bilden av Vallentuna som Sveriges sämsta kommun för äldre därför att en annan undersökning väger in helt andra faktorer.

Vårt uppdrag är inte att vinna rankingar. Det är att se till att Vallentuna är en bra kommun att leva i genom hela livet. Där finns mer att göra och det arbetet tänker vi fortsätta.

Johan Skog (M)

Kommunstyrelsens ordförande

(MP): Mer ekologisk mat för Vallentunas barn och äldre

Bra mat, som producerats på ett hållbart sätt, ska vara en självklarhet för alla människor. När Vallentunas barn äter mat i skolans matsal och våra äldre får mat serverat på äldreboenden så kan de inte välja mat själva. För oss i miljöpartiet är det därför självklart att vi ska öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter.

Idag kan det vara svårt att hitta svenskproducerad och ekologisk mat till ett bra pris. Ekologisk mat är idag dyrare att framställa och har därför oftast ett högre pris i affären. Då Vallentuna kommun gör stora inköp till skolor och äldreboenden, så har kommunen en möjlighet att driva en förändring i positiv riktning. En större efterfrågan på ekologisk mat kommer innebära att priset på sikt blir lägre. Dessutom resulterar det även till att maten som serveras har bättre kvalitet och kommunen gynnar ekologiska bönder.

Den ekologiska maten har många fördelar jämfört med den konventionellt producerade maten. Ekologisk produktion använder inte kemiska växtskyddsmedel, såsom PFAS, eller konstgödsel som riskerar att skapa problem i omgivande natur och dricksvatten. I en orolig värld är det dessutom en fördel att minska beroendet till importerat konstgödsel.

Ekologisk produktion innebär mycket bättre villkor för djuren och gynnar biologisk mångfald och förbättrar jorden kontinuerligt, vilket ökar förmågan till hållbar livsmedelsproduktion även för framtida generationer.

Det finns många jordbruk som i praktiken är ekologiska, men inte har tagit steget till att certifiera sig. Vi i miljöpartiet vill förenkla byråkratin och hjälpa dessa jordbruk att ställa om. Därav miljöpartiets förslag på nationell nivå om gårdsstöd och satsningar på innovation. Det måste dock också finnas en stor efterfrågan på ekologisk mat och det är där vi ser att Vallentuna kommun kan göra en stor insats.

Alla ska ha rätt till bra mat och vi vill att kommunen stegvis ökar andelen ekologisk och svenskproducerad mat. För människorna i Vallentuna, för bönderna, djuren och naturen.

Josefin Isaksson och Jennie Bergenholtz

Miljöpartiet de gröna i Vallentuna

Din röst är viktig för demokratin

Det finaste jag vet med Sverige händer inte på midsommar. Inte på nationaldagen. Inte ens på julafton. Det händer nu – den fina händelse som sker vart fjärde år när vi får gå till vallokalen.

Handen på hjärtat.

Jag tror att vi ibland glömmer hur fantastiskt det egentligen är. Miljontals människor med olika liv, olika drömmar och olika åsikter går till samma vallokaler, röstar på olika partier och accepterar sedan resultatet. Inte därför att alla blir nöjda. Utan därför att vi litar på demokratin.

Jag tycker faktiskt att det är vackert.

Demokrati handlar inte om att vi ska tycka lika. Den handlar om att vi respekterar varandras rätt att tycka olika.

Det är nog också därför jag engagerat mig politiskt. Inte för att övertyga alla om att jag har rätt. Utan för att bidra med mina idéer, lyssna på andras och sedan låta väljarna avgöra.

Har du någon gång tänkt att en enda röst ändå inte spelar någon roll? Försök sova med en mygga i sovrummet.

Det krävs ibland väldigt lite för att göra stor skillnad.

Jag hoppas förstås att du delar många av mina idéer. Men ännu viktigare är att du använder din röst. Om den går till mig, någon annan kandidat eller ett annat parti är ditt beslut. Det viktiga är att beslutet är ditt.

För demokrati är inget vi ärver en gång för alla. Den behöver användas, vårdas och försvaras av varje generation. Det är också ett slags förvaltarskap.

Så nu när vallokalerna öppnat hoppas jag att vi ses där.

Inte för något partis skull. Utan för det behövs för demokratin.

Olle Nordberg (M)

Det är dags att bygga bort Brottbys getingmidja

Vägen genom Lilla Garn i Össeby-Garn är en dokumenterad trafikfara. Den smala vägen går tätt mellan bostadshus och tomter, med dålig sikt och minimalt utrymme vid möten med bussar, tung trafik och stora jordbruksmaskiner. För gående och cyklister är situationen särskilt utsatt.

På senare tid har behovet av en lösning blivit ännu tydligare. Den nya parkeringen till Toftestabadet har placerats cirka 200 meter från badplatsen, vilket innebär att badgäster, inklusive många barn, måste gå längs och delvis på den trafikerade vägen. Samtidigt har kommunen dragit om Roslagsleden så att vandrare och motionärer nu leds längs samma problematiska sträcka, från korsningen med Gamla Norrtäljevägen ända till badets parkering. Allt fler oskyddade trafikanter hänvisas alltså till en väg som redan är olämplig för gående.

Problemet är inte nytt. Redan 2001 konstaterade Vallentuna kommun att ökad trafik genom Lilla Garn inte kunde accepteras och pekade ut en ny vägsträckning öster om byn som lösning. Över 20 år senare bedömdes situationen fortfarande som akut och 2023 genomfördes en förstudie om en förbifart, uppskattad till 16–18 miljoner kronor.

En förbifart skulle lösa flera aktuella problem:

• Gång- och cykelvägen genom Brottby slutar tvärt där den problematiska vägsträckan börjar. Med en ny vägdragning kan den få en säker fortsättning förbi Össeby-Garns kyrka och vidare mot Toftestabadet – samtidigt som Roslagsleden får en betydligt tryggare sträckning.

• Den nya parkeringen till Toftestabadet ligger cirka 200 meter från badet. En förbifart skulle kunna göra sträckan mellan parkeringen och badplatsen fri från genomfartstrafik och betydligt säkrare för badgäster.

• Gårdarna längs Garnsviken är beroende av vägen genom Lilla Garn för att nå sina åkrar. Traktorer och stora jordbruksmaskiner tvingas idag genom den smala getingmidjan mellan husen. En förbifart skulle ge lantbruket en betydligt bättre och säkrare väg till markerna – samtidigt som tung och skrymmande trafik kan ledas bort från bymiljön.

• Samtidigt utvecklas ett nytt kolonilottsområde vid Toftesta gård. En förbifart i anslutning till området kan förbättra tillgängligheten, inte minst från Österåker.

Vallentuna kommun måste återuppta arbetet med en förbifart vid Lilla Garn och tillsammans med Trafikverket driva frågan mot genomförande.

En ny vägdragning bör leda bort genomfarts-, jordbruks- och tung trafik från Lilla Garn, möjliggöra en säker fortsättning av gång- och cykelvägen och Roslagsleden förbi kyrkan till badet, skapa en trygg väg mellan badets parkering och badplats samt beakta anslutning till kolonilottsområdet vid Toftesta.

Farthinder och bygdeväg kan lindra problemen, men löser inte grundproblemet. De löser heller inte lantbrukets behov av att kunna ta sig fram med stora maskiner. En förbifart kan däremot lösa flera problem i ett sammanhang och knyta ihop Brottby, kyrkan, Roslagsleden, badplatsen, jordbruksmarkerna och Toftesta på ett säkrare sätt.

Problemet har varit känt i över 20 år. Det är dags att bygga bort Brottbys getingmidja.

Nils Lefring

boende på Hakunge Säteri

(S): Trygghetslarm borde vara avgiftsfria

För många äldre betyder ett trygghetslarm att de kan fortsätta bo hemma och känna sig trygga. Det är egentligen en ganska enkel sak. En knapp att trycka på om något händer.

I Vallentuna kostar trygghetslarmet pengar varje månad. För vissa spelar den kostnaden liten roll. För andra märks varje extra utgift.

Jag tycker att trygghetslarm borde vara avgiftsfria.

Inte för att det löser alla problem inom äldreomsorgen, utan för att det är en konkret sak kommunen faktiskt kan göra för att öka tryggheten.

De flesta av oss vill kunna bo kvar hemma så länge som möjligt när vi blir äldre. Då tycker jag att samhället ska göra det lite enklare, inte lite dyrare.

Salam Bashi

Socialdemokraterna

(VF): En kommun med mycket åka och lite hockey?

Vi är ett gäng Vallentunabor som så här i elfte timmen undrar: Hur står det egentligen till i kommunen? Är Vallentuna kommun med rådande styre så bra som den kunde vara?

Får alla det stöd som de behöver för att känna att de hör till här? Får barn med läsutmaningar den hjälp de har rätt till? Föräldrar till barn med särskilda behov ser sig tvungna att söka sig till andra kommuner för att klara sin vardag? Varför? Det går vilda rykten på stan om att Vallentunas äldrevård är bland de sämsta i landet, varför? Används våra skattepengar effektivt? Hur gör man för att etablera ett företag här? Hur fort går det? Får man svar på direkten? Drar frågeställningarna ut på tiden så att det i längden kostar mer att ställa frågor än att besvara dem? De hyresrätter som kommunen äger, finns de där och när de behövs? Eller står de rent av tomma? För dryga skattepengar? Varför ökar inte inflyttningen till kommunen mer, när vi som bor här vet vilken vacker plats vi bor på? Varför ökar inte jobbtillfällena i samma takt som folk vill flytta hit?

Gänget som ställer frågorna är Vallentuna Framåt – ett nybildat parti somvill återupprätta den sanna demokratin som den en gång var tänkt:

Du tar ställning i de frågor som du anser är mest angelägna, och du gör det på nätet:

Vallentuna Framåt finns i din dator / telefon. Gå in på vallentunaframåt.se, och kolla mer. Ladda ner appen och lägg din röst på det som är viktigt för dig: ska vi anlägga badstrand i Vallentunasjön? Ja? Nej? Satsa på vikingakultur? Janej? Skapa övergångsboenden utanför tätorten så att de äldre kan bo kvar när de säljer sina hus? Janej? Ska vi ha mer närodlad mat i elevrestaurangerna? Janej? Göra det lättare att etablera ett företag här? Janej?

För sann demokrati krävs ett parti som står för handling och inte bara vackra ord. Som satsar på lokalt näringsliv, starkt föreningsliv och social sammanhållning. Det skapar vi-känsla som är en förutsättning för begreppet sammanhang; själva kittet i att leva som en samhällsmedborgare.

Du är viktig, dina åsikter, önskemål och behov – du behöver inte rösta på ett helt partipolitiskt program, utan på enskilda frågor – i sann jämlik och demokratisk anda.

När vi har uppnått tillräckligt många mandat – röstande – når dina åsikter rätt in i kommunfullmäktige, och våra ledamöter röstar som medborgarna vill, inte hur rådande partistyre dikterar.

Då finns det utrymme, ekonomiskt, mänskligt och rent praktiskt, även för dem som annars hamnar i en svårnavigerad och dyrbar byråkrati. DET har vi råd med.

Peer Norbäck, Lars Barkström, Eva Söderqvist, Vallentuna Framåt

(MP): Vi måste NPF-säkra Vallentuna

I Vallentuna finns barn som inte klarar att gå till skolan. Barn med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD och autism) som kämpar med stora klasser, stökiga miljöer, bristande anpassningar eller stöd som kommer alldeles för sent. Bakom dem finns föräldrar som kämpar för att få skolan, elevhälsan, skolskjutsen, socialtjänsten och LSS att fungera.

Vallentuna Nya har också uppmärksammat flera familjer i kommunen som fått kämpa för att deras barn ska få rätt stöd. Det här är en stor fråga för många familjer i Vallentuna och politiken måste ta den på allvar. Samtidigt ser vi samma utveckling i hela landet. Tusentals grundskoleelever har så hög frånvaro att de i praktiken håller på att försvinna från skolan.

Det är inte barnens misslyckande. Det är vårt samhälle.

Miljöpartiet i Vallentuna har under flera år drivit just de här frågorna. Vi vill ha mindre klasser, framför allt i de yngre åldrarna, en starkare elevhälsa och tidiga insatser. Stödet ska sättas in när problemen börjar – inte efter månader eller år av misslyckanden och skolfrånvaro.

Vi har också drivit bättre skolskjuts för barn med NPF och föreslagit en särskild funkissamordnare som kan hjälpa familjer att hitta rätt mellan kommunens olika verksamheter. Vi vill fortsätta utveckla LSS med större kunskap, kontinuitet och respekt för den enskildes behov.

Vi behöver helt enkelt NPF-säkra Vallentuna.

Det betyder att skolan och välfärden måste utgå från att människor fungerar olika. Vissa behöver lugnare miljöer, mindre grupper, tydligare struktur eller mer vuxenstöd. Det är inte särbehandling, det är att ge människor det stöd de behöver för att få samma möjligheter. Tidiga insatser kostar pengar. Men att vänta kostar betydligt mer, både för samhället och framför allt för barnet och familjen.

Ett barn ska inte behöva misslyckas tillräckligt mycket för att få hjälp. Och föräldrar ska inte behöva bli projektledare för ett helt välfärdssystem för att deras barn ska få det stöd de har rätt till. Miljöpartiet har drivit de här frågorna länge i Vallentuna och vi tänker fortsätta. Med ett större grönt inflytande efter valet kan vi också gå från fler förslag till mer verklig förändring.

Jenny Thörnberg (MP)

Gruppledare, Miljöpartiet de gröna i Vallentuna