Kårstamammor: "Skolan faller fullständigt

Av Hege

VÄGRAR GE UPP. Tillsammans vill Åsa Tornefjord Weinreich, Cecilia Tull och Madeleine Halvarsson belysa att skolan har haft flertal problem på senare tid. Saker som måste förbättras.
Foto: HEGE HELLSTRÖM

Ger inte upp kampen om bra plugg på hemmaplan

Det jäser bland föräldrar till barn i Kårstaskolan. Vissa klasser har fått byta lärare ofta, annat missnöje handlar om att barn med diagnoser inte får den hjälp de behöver.

På en hemtrevlig veranda med utsikt över Kårevallen har fyra mammor samlats för att ge sin bild av Kårstaskolan. Cecilia Tull, vars barn ska börja i tvåan, berättar att deras klass saknar mentor – plus att det fattas lärare i slöjd, musik och idrott.
– Skolan faller fullständigt, det finns inga lärare. I vår klass har de bytt klasslärare fyra gånger på två år, säger Cecilia Tull.

Men det är inte det första klagomålet på skolan som mammorna haft. De har både pratat med rektorn och kommunen centralt, och nu även politiker.
– Vi träffade kommunen år 2019, men det hände ingenting. De hänvisade oss tillbaka till rektor, men hon har sagt gång på gång att hon lyssnar – och ändå händer det ingenting, säger Cecilia Tull.
De andra mammorna håller med, och tycker att det bara gått utför. Bland annat har skolan avslutat sitt samarbete med Friends mot mobbning, trots att föräldrar och barn upplever mycket hög grad av mobbning, enligt Madeleine Halvarsson.
– Det är jättemånga som slutat i vår klass på grund av mobbning. Många barn har ont i magen och vill inte gå till skolan. På ett skolsamråd sade en förälder att rektorn svarat ”vad vill ni att jag ska göra” när hon påtalat att hennes barn var mobbat.
Under perioden 2017 till 2020 kom det in nio anmälningar till Skolinspektionen som rör Kårstaskolan. Men det kan finnas ett mörkertal, tror mammorna – trots att skolan är skyldig att anmäla tillbud.
– En mamma råkade se sitt barn bli slaget och strypt på mitt på skolgården, men när hon kollade efter ett par veckor hade ingen anmälan gjorts. Hon fick själv anmäla, säger Madeleine Halvarsson.

Även Susanne Hall har varit med om att saker inte tas på allvar.
– Jag fick höra att mitt barn slagit sig, men att ”det var ingen fara”. Sedan satt vi där i tandläkarstolen med en sprucken tand, säger Susanne Hall.

"Man får inte bete sig så här"
Ett annat problem, enligt mammorna, är att barn som behöver extraresurs inte får det i tillräckligt hög grad.
– De tar in 20-åriga killar som inte har en aning om vad barnen behöver. Och de resurser som ska vara till för ett specifikt barn används för hela klassen, säger Madeleine Halvarsson.

Hennes barn behöver en egen resurs, men innan hon ens fick delvis resurs var det en lång väg att gå.
– Man ska inte behöva kämpa så. Jag fick själv se till att hon fick rätt hjälpmedel och att skolpersonalen skulle förstå hennes problematik.
Cecilia Tull tycker att det är skrattretande att Vallentuna kommuns mål är att bli Sveriges bästa skolkommun.
– De har i alla fall glömt bort oss i Kårsta. Och Kårsta växer, vare sig man vill eller inte. Skolan är motorn i bygden, om den inte är bra flyttar folk. Parisa och hennes crew måste se glesbygden.
Men under tillspetsade ord ligger känslor.
– Jag som flyttat från Akalla till Kårsta undrar vad jag har gjort. Man blir orolig. Men jag vill inte ge upp, jag vill ha den där trygga skolan, säger Åsa Tornefjord Weinreich.
– Vi kan inte ge upp, vi driver det här tills något händer. Det här är inte okej, man kan inte bete sig så här mot våra barn, säger Madeleine Halvarsson.

Jeanette Wass-Andersson, bemöter klagomålen den 18 augusti:

Hur arbetar ni mot mobbning?
– När det gäller mobbning arbetar vi med trygghetsteam, där rektor, kurator och olika pedagoger ingår. Så fort mobbning kommer till vår kännedom utreder vi utifrån gällande riktlinjer. Vi anmäler alltid om en elev känner sig kränkt, sedan börjar vi en utredning. Många gånger får man arbeta med den som känt sig kränkt, i ett utbildningssyfte för att se vad det var som hände.

Barn som har diagnoser får enligt föräldrar inte de resurser de ska ha. Vad säger du om det?
– Det är svårt att diskutera enskilda barn. Men generellt kan jag säga att forskningen visar att en-till-en-stöd inte är ett framgångsrikt sätt att arbeta. Ibland till och med hämmar det eleverna, resursen nästan skriver åt eleven. Ju fler vuxna det är i ett arbetslag, desto bättre.

Föräldrar har klagat i flera år men inget händer. Stämmer det?
– Nej, jag tycker inte det. Så fort vi haft klagomål tar vi tag i det och träffar vårdnadshavarna. Alla blir inte nöjda, men det handlar också om vår profession, det är vi som står för den.

Efter en incident där en förälder sett sitt barn få utstå stryptag gjordes ingen anmälan till Skolinspektionen. Hur kan det komma sig?
– Om en kränkning sker anmäls detta till huvudmannen dvs till barn- och ungdomsnämnden. Anmälan till skolinspektionen görs inte av skolan utan dit kan vårdnadshavare göra en anmälan mot skolan. När en kränkning sker startar skolan en utredning och i den ingår både åtgärdande insatser och att berörda vårnadshavare informeras om händelsen.

Hur ser det ut med lärarbristen den 20 augusti, när skolan börjar?
– Just idag saknas lite gällande musiklärare. Men jag hoppas att vi är i mål med det redan på torsdag.