Nu ska råttorna jagas bort från centrumområdet

Nu ska råttorna jagas bort  från centrumområdet
Young city rat searching for food in an outdoor cafe trash bin. Cute grey mouse scavenging garbage

MATKÄLLA. Den ökade mängden slängda behållare till snabbmat leder till fler råttor i storstäder, enligt Anticimex. Råttan på bild är inte fotograferad i Vallentuna.
Foto/Arkiv: PUNKARBY

Vallentuna kommun har upphandlat råttfällor från Anticimex

Den senaste tiden har råttor kunnat ses runt Vallentuna centrum och vid busstationen. Problemet har blivit så pass stort att Vallentuna kommun nu har upphandlat råttfällor via Anticimex.

–Vi har upptäckt att det är mer råttor runt byggnaderna i centrum. De har sprungit i rabatter nära husväggar och vi har sett att de springer ut därifrån också. Det här såg vi inte för några år sedan, så det har ökat, säger Johan Carselind, gatu- och parkchef på Vallentuna kommun.

De råttfällor man har upphandlat kommer att vara på plats inom en till två veckor. Och det är moderna, högteknologiska fällor.

–Det blir ett antal råttfällor som fungerar så att råttorna får en stöt och avlider direkt. Det sitter en mätare i boxen, råttfällan, som matar in antalet i ett program och det gör att vi från kommunen kan följa hur många råttor som fastnar och får en överblick. Anticimex får också besked och kan komma och tömma fällorna, berättar Johan Carselind.

Ökande trend i storstäderna
Varför antalet råttor ökat i Vallentuna centrum, vet Johan Carselind inte, men i dagens samhälle äter vi ute mer och har uteserveringar på sommaren och mat lockar till sig råttor, säger han.

Håkan Kjellberg är skadedjursexpert på Anticimex. Enligt honom är råttproblemet i Vallentuna långt ifrån unikt.

–Vi på Anticimex har verksamhet i 18 länder och vi ser i vår statistik att alla områden runt storstäderna uppvisar en ökande trend. Det beror på olika faktorer, men tillgången på mat är den viktigaste. Så länge det finns mat kan råttorna fortsätta utvecklas.

Stor mängd mat för råttorna
De råttfällor Anticimex har, installeras antingen i avlopp eller ovan mark. När fällorna varit ute ett tag analyseras materialet och man kan se trender och dra slutsatser.

–Vi får svar på frågor som, vilken fälla ger mest utslag? Varför är den så aktiv? Finns det ett brott på någon ledning? Tillsammans med den information kommunen har, och det invånare ringer in och berättar om, lägger vi ett pussel och ser om vi behöver göra en extra insats, till exempel sanering. Det kan då bli aktuellt att ha fällor kombinerat med bekämpningsmedel. Det kan också behöva göras någon fysisk eller praktisk förändring i miljön.

Håkan Kjellberg frågar om det varit någon ombyggnation i centrum. Nyligen gjordes Banvägen om, med ny entré in mot centrum, parkeringsfickor och nya träd.

–En ombyggnation där man gräver upp avlopp gör att råttorna störs i sin naturliga miljö och finner vägen ut, säger han.

Att det förr i tiden, då sophanteringen var dålig, fanns många råttor är förståeligt. Men med dagens moderna sophantering borde vi väl ha färre råttor. Varför ökar de i antal?
–Det stämmer att det blev en stor förändring med den moderna sophanteringen. Men idag finns en mycket stor mängd mat för råttorna. Gemensamt för hela världen är att vi konsumerar mer i farten än tidigare. Vi tar en kopp kaffe och går till nästa möte, eller en pizzabit, och så slänger vi resterna. I en lattemugg finns det proteinrikt skum kvar som råttorna äter. Råttorna har mat i överflöd och de behöver inte så mycket mat för att överleva, säger Håkan Kjellberg och tillägger:

–Råttor på fel plats, i fel mängd, är inte önskvärt. Men oavsett vad man tycker om djurförsök så är det så att råttor har bidragit till vår folkhälsa.

Dela artikeln här:

Anneli Leijel

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *