Brist på dränering skapar isbana vintertid

Av Anneli Leijel

Vallentuna kommun medveten om problemet: ”Har inte haft budget att åtgärda detta”.

Nära korsningen Ormstavägen, Björkhagsvägen leder brist på avrinning till att det ofta skapas en isbana vintertid och översvämning på grund av regn under vår- och höstmånader. Det berättar Sigrun Helmfrid som har sitt föräldrahem på Björkhagsvägen.

– Vi har påtalat detta flera gånger för Vallentuna kommun som svarat att de håller problemet under uppsikt, med det har ju inte hjälpt hittills, säger Sigrun Helmfrid.

Hon anser dessutom att området blir trafikfarligt, när det bildas isgata vintertid och stora vattenpölar under kraftiga vår- och höstregn.

– Särskilt när det är halt måste fordon från Björkhagsvägen bromsa för att släppa förbi trafik på Ormstavägen.

Niklas Steenberg, gatuingenjör på Vallentuna kommun, känner till problemet på Björkhagsvägen.

– Terrängen ser ut som den gör där, i och med att vi har vatten som rinner ner från berget. Tidigare kunde vatten rinna över till andra sidan och sedan rinna undan, men nu finns där bostadshus. Vi har gjort ett drändike, så att vattnet ska försvinna fortare och inte svämma över, berättar han.

KOLL. Gatuingenjör Niklas Steenberg förklarar varför kommunen ännu inte löst problemet. Foto: Roffe Andersson

Dålig dränering

Diket har fyllts med makadam, en slags grövre grus eller krossad sten. Sigrun Helmfrid som växte upp i området minns hur det såg ut när hon var barn:

– Då fanns en obebyggd äng där lägenhetshusen nu finns. Den var alltid vattensjuk på vårarna när smältvattnet från övre Ormsta strömmade över den ner mot Ormstaån. Redan innan lägenhetshusen byggdes varnade vi därför för att det skulle bli problem, för att vattnet inte har någonstans att ta vägen.

– Att man sedan fyllde diket med sprängsten förhindrar visserligen att cyklister ramlar ner i diket, men nu finns det ännu mindre utrymme för vattnet att ta vägen någonstans. Jag har fått svar från kommunen att de håller problemet under uppsikt, men det har ju inte hjälpt hittills, säger Sigrun Helmfrid.

Handlar om prioritering

Hon menar att den enda vettiga lösningen borde vara att anlägga en dräneringsledning som tar vattnet vidare ner till ån.

Gatuingenjör Niklas Steenberg säger att kommunen tittat på alternativet att gräva ner rör som kan leda bort vattnet.

– Men det är inget man gör i en handvändning och inget som vi haft budget till att göra. Att anlägga ett drändike har varit det bästa vi kan göra med de medel vi har.

Han håller dock med om att mer behöver göras i detta område, men kan inte svara på när i tid det kan ske.

– Vi behöver använda de pengar vi har så klokt som möjligt. Det finns annat som behöver prioriteras i kommunen också. Men vi vill lösa problemet med avrinning där på ett bättre sätt.

De senaste åren har kommunen blivit mycket bättre på att ta in dagvattenhantering i planarbetet, när nya bostäder ska byggas, säger han.

– Det har också blivit ännu tydligare, ju mer nederbörd vi får, att vi måste planera för hur vatten ska rinna undan, säger Niklas Steenberg.