Därför står gympasalen ensam kvar

Av Anneli Leijel

När gamla Ormstaskolan revs fick gymnastikhallen stå kvar. En viktig anledning till det stavas skyddsrum. För under gympahallen döljer sig ett sex rum stort skyddsrum med plats för 157 personer och i lördags under beredskapsveckan ordnade Vallentuna kommun öppet hus i skyddsrummet.

– Det här är ett ganska stort skyddsrum. Men det finns ännu större som rymmer drygt 200 personer, berättar Anette Holmberg, ansvarig för civil beredskap på Vallentuna kommun.

Tillsammans med John Wikmans, säkerhetsstrateg på kommunen, visade hon i lördags runt intresserade Vallentunabor i skyddsrummet.

Hinkar blir toaletter

Under gymnastikhallen leder en sluttande gång ner till skyddsrummet. Precis innan ingången till själva skyddsrummet finns ett förrådsrum fullt med saker som ska bäras in i skyddsrummet, om det uppstår en situation där det ska tas i bruk. Här finns bland annat hinkar, träskivor som man ska bygga vikväggar av till toalettbås, pelare att staga upp taket med och diverse verktyg.

– De stora hinkarna är för vatten och de små ska fungera som toalettkärl, berättar Anette Holmberg.

GUIDE. Anette Holmberg, ansvarig för civil beredskap på kommunen, guidar invånare i skyddsrummet under Ormstaskolans gymnastikhall. Foto: Anneli Leijel

Toapapper finns inte. Överhuvudtaget består skyddsrum mest av betong. Så skulle man behöva ta sig ner i ett skyddsrum behöver man själv ta med sig sådant som toalettpapper, vatten, liggunderlag, mediciner, mobilladdare, mat som tål rumstemperatur och en ficklampa – ifall strömmen går.

Håller tryckvåg ute

Vägen in till skyddsrummet är som en sluss och går i sicksack.

SKYDDANDE LOKALER. Skyddsrummet i under Ormstaskolans gympasal visades för allmänheten under beredskapsveckan. Foto: Anneli Leijel

– Det är byggt så här för att hålla en tryckvåg ute, förklarar Anette och fortsätter:

– Nu är vi inne i själva skyddsrummet. Det första vi gör är att fylla på hinkar med vatten. Vi har cirka tio hinkar med lock.

I det här skyddsrummet får det plats 157 personer. I ett skyddsrum får varje person 0,75 kvadratmeter att vistas på.

– Så det blir trångt och luften här inne blir dålig efter ett tag, eftersom ingen luft kommer in när vi har slagit igen.

För att åtgärda problemet med dålig luft har skyddsrummet ett eget ventilationssystem. Det stänger också ut giftiga gaser och radioaktivt damm. Med hjälp av två vevar byter man luft. Luften går igenom ett sandfilter som tar hand om dåliga partiklar och skickar in bra luft.

– Modernare skyddsrum har modernare filter, men det här fungerar bra. Vi vet inte vad som händer där ute i en krigs- eller krissituation. Men radioaktivt damm filtreras bort i alla fall, berättar Anette Holmberg.

Du tillhör inget skyddsrum

Den vanligaste frågan hon får från Vallentunaborna är: Vilket skyddsrum tillhör jag?

– Du tillhör inget skyddsrum, utan behöver du uppsöka ett skyddsrum ska du ta dig till det som finns närmast där du befinner dig.

Vallentuna har ungefär 35 000 invånare, men långt ifrån alla får plats i de skyddsrum som finns i kommunen. Det gäller både kommunens egna och de som finns hos privata fastighetsägare.

– Drygt 30 procent får plats, drygt 10 000 personer. Det förutsätter att alla är hemma hos sig i Vallentuna när man behöver söka skydd, en del är ju på jobbet. Vi vet att cirka 8 000 pendlar ut från kommunen. Några pendlar in också, men det är fler som pendlar ut, berättar Anette Holmberg.

KUL. Viktor, 4 år, testar att veva. Här tillsammans med mamma Hanna. – Det är jättespännande att få besöka skyddsrummet. Vi går förbi här varje dag när vi ska till förskolan, berättar mamma Hanna. Foto: Anneli Leijel

Just det här skyddsrummet är ett av de nyaste i kommunen – och då byggdes det ändå i slutet av 1960-talet eller början av 1970-talet.

– Jag hoppas att det kommer att byggas fler skyddsrum runtom i Sverige. De är inte tillräckligt många och inte tillräckligt bra, säger Anette.

I Vallentuna finns 93 skyddsrum. Alla finns i tätorten. Inga alls i Lindholmen, Kårsta eller Brottby.

– Det är viktigast att vi har skyddsrum i tätorter där det är mest folk. Utanför tätorten bor man i en miljö där riskerna inte bedömts vara lika stora. Så ser det ut i hela landet. Det behövs också nya skyddsrum, för med tiden har vi fått allt mer avancerade stridsmedel som de gamla rummen inte är byggda för, säger Anette Holmberg.