Förra året anmäldes fler kränkningar på Vallentunas grundskolor

Av Anneli Leijel

Antal anmälda ärenden om kränkande behandling i Vallentunas förskolor, grund- och grundsärskolor har ökat markant mellan 2020 och 2021. Det visar den uppföljning som gjorts av barn- och ungdomsförvaltningen.

År 2020 var antalet inrapporterade kräkningar till kommunen, från de kommunala förskolorna och skolorna, 490 till antalet. År 2021 hade de ökat till 648. En så stor ökning under ett år har inte uppmätts tidigare under perioden 2017-2022.

Men även om antalet rapporterade kränkningar har ökat, behöver det inte betyda att dessa de facto har ökat. Det menar både utbildningschefen i Vallentuna kommun, Susanna Falk och de rektorer som Vallentuna Nya har talat med.

– En orsak kan naturligtvis vara att kränkningar kan ha ökat, detta motsägs dock av de vårdnadshavare- och elevenkäter som årligen görs och där upplevelsen av trygghet ökat under 2021. Elever uppger att de i högre grad upplever att skolan arbetar systematiskt för att kränkningar inte ska ske, säger Susanna Falk.




Rektorernas förklaringar
Hon pekar också på att en annan orsak till att fler kränkningar än tidigare anmäls, kan vara införandet av ett gemensamt digitalt system, där kränkningar anmäls och utreds.

Detta är också något som de tre rektorer som Vallentuna Nya talat med lyfter fram.

– Jag skulle inte säga att andelen kränkningar har ökat, men vi har blivit bättre på att hantera det som sker, att uppmärksamma det genom att anmäla det, säger Sara Laurent, rektor på Lovisedalsskolan.

På Karlslundsskolan och Lovisedalsskolan har det skett en markant ökning av inkomna ärenden jämfört med tidigare år. På Karlslund, tidigare Karlbergsskolan och Hjälmstaskolan, med omkring 500 elever har man gått från 149 inkomna ärenden 2020 till 233 ärenden 2021.

Mattias Lingeskog som började som rektor för Karlberg 2015, senare blev rektor för Hjälmsta och nu är rektor för hela enheten, säger att det tar flera år att ställa om ett specifikt sätt att arbeta och dokumentera på, för en enhet med 100 anställda. Till exempel hur man går från att dokumentera på papper till att rapportera in i ett digitalt system.

– Min upplevelse är att kränkningar inte har ökat så mycket, snarare tvärtom, och att värdegrunden ökar ju mer vi arbetar med den.

Skolan arbetar på flera sätt med värdegrunden. Allt från att ta fram trygghetsplaner, till att jobba på individ- och gruppnivå med att skapa bra relationer och hur man är en bra kompis. Till sin hjälp har man olika utbildningsmaterial, såsom Stopp min kropp och Machofabriken, berättar Mattias Lingeskog.

Även på Hagaskolan har det skett en ganska stor ökning av anmälda ärenden mellan 2020 och 2021.

Rektor Anna Andréasson menar att de beror på att elevantalet ökat, och att skolan arbetat aktivt med att öka personalens kunskaper om att anmäla och utreda misstänkta kränkningar.

– Det innebär att mörkertalet har minskat. Samtidigt ser vi i enkätsvar att den upplevda tryggheten på skolan har ökat.

I skollagens mening är kränkande behandling till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiska handlingar såsom knuffar, slag och sparkar. Det kan också vara utfrysning eller hot. Det kan äga rum vid enstaka tillfällen, eller vara systematiskt och återkommande – men då är det mobbning.

Jobbar med rastaktiviteter
Av de inkomna ärendena i Vallentuna 2021 var det 86 procent som avslutades efter att åtgärder vidtagits och 14 procent som fortsatte att följas upp.

Ökningen av inkomna ärenden har främst skett från förskoleklass upp till årskurs 5, och de flesta kränkningar som rapporterats har skett på rasterna.
Enligt rektorerna beror det bland annat på att personalen ser de yngre eleverna mer än de ser de äldre.

– För äldre elever kan frånvaro, eller att man plötsligt byter umgänge, vara ett tecken på att något inte stämmer. Vår förhoppning är att man ska kunna vända sig till mentor eller kurator, men det händer att föräldrar hör av sig också, berättar Sara Laurent.

Både Haga och Lovisedal har jobbat med rastaktiviteter i de lägre åldrarna, för att se till att alla elever fångas upp och att ingen känner sig ensam.

Rektorerna säger med eftertryck att det råder nolltolerans mot mobbning, det får bara inte förekomma. Alla jobbar de med förebyggande arbete, för att motverka att kränkningar sker. Det handlar både om att lägga in arbete med värdegrunden på särskild lektionstid, och att det ska genomsyra hela skolans arbete.

Ibland sker ändå en kränkning som är av sådan art, till exempel med flera inblandade och ”konflikter som går överstyr”, som en rektor uttrycker det, att skolornas trygghetsteam behöver kopplas in. Olika skräddarsydda konsekvenser kan då användas.

Anneli Leijel
anneli@vallentunanya.se