Här klottras det mest i Vallentuna

Av Anneli Leijel

De senaste veckorna har det dykt upp mycket klotter. Främst runt Vallentuna centrum och i Bällsta samt Kragstalund.

Under den varma delen på året ökar klottret. Inte minst sedan skolorna startat i augusti. Men att det främst skulle vara ungdomar som klottrar är en sanning med modifikation.

Ökning 2020
– Vi vet inte om det är så. När jag jobbade i Upplands Väsby för många år sedan var det fler äldre som klottrade, berättar Åsa Allestam, chef för förvaltaravdelningen.

Inom Vallentuna kommun är ansvaret för klottersanering uppdelat på två avdelningar.
Teknik- och fastighetsavdelningen, där Åsa Allestam är chef, har till uppgift att ta bort klotter på de kommunala fastigheterna såsom skolor och förskolor. Gatu- och parkavdelningen har ansvar för att se till att övrigt klotter tas bort. Till exempel i gångtunnlar, på bänkar, papperskorgar och lyktstolpar.

Kicki Larsson är den som har hand om klotterfrågorna på gatu- och parkavdelningen. Hon berättar:

– Klotter brukar anmälas i perioder och det brukar öka under den varma delen på året. Vi såg även en ökning under 2020 då pandemin startade. Det är dock oklart om detta berodde på ökat klotter eller en ökad benägenhet att anmäla, av människor som kanske befann sig på hemmaplan mer under den tiden.

Värst i södra Vallentuna
De områden i Vallentuna som är mest utsatta för klotter är de centrala delarna.

– Det som sticker ut lite extra är centrum och även området kring Bällsta/Kragstalund, säger Kicki Larsson.

Har ni någon teori om varför just Bällsta/Kragstalund sticker ut?

– Nej, det har vi inte. Dock ligger Bällstabergsskolan nära stationen vid Kragstalund och tunneln under den är ofta utsatt för klotter. Det kan ha ett samband då många elever passerar där, säger Kicki Larsson med betoning på ”kan”.

Åsa Allestam på fastighetsavdelningen, som ansvarar för att ta bort klotter på de kommunala fastigheterna, bekräftar den bild Kicki Larsson ger. Bällstabergsskolan finns med både 2020 och 2022 som en skola som drabbats mycket av klotter. Men Rosendalsskolorna är mer utsatta, med mycket klotter de senaste tre åren (se faktaruta.) Hittills i år är det skolorna Rosendal, Lovisedal och Bällstaberg där det klottrats mest.

Båda avdelningarna jobbar förebyggande mot klotter, men på lite olika sätt.

– Vi klotterskyddar fler och fler objekt, såsom skyltar, tunnlar och papperskorgar vartefter de byts ut. Vi har även regelbundna möten med bland annat kommunpolisen där statistik över klotter och annan skadegörelse redovisas och diskuteras, berättar Kicki Larsson.

Dyrt att sanera
Snittpriset för sanering av klotter ligger på ungefär 300 000 kronor per år för gatu -och parkavdelningen och på fastighetsavdelningen låg det år 2020 på 127000 kronor och 2021 på 44000 kronor. Hittills i år uppgår kostnaden till 45000 kronor.

Trots att klottersanering kostar skattebetalarna en hel del, har kommunen inga planer på att gå ut och informera i till exempel skolor om vad det kostar.
– Det finns en samverkan i kommunen med representanter från förvaltningarna och räddningstjänst, där bland annat skadegörelse tas upp för att kunna arbeta mer förebyggande. Från Fastighetsförvaltningens sida handlar det om extra ronderingar av platser eller andra lösningar, som kamerabevakning. Lokalförvaltarna har också dialog med rektorerna när det är skadegörelse på våra fastigheter, säger Åsa Allestam.

Anneli Leijel
anneli@vallentunanya.se