Inga kläder i soppåsen – nu ska alla textilier återvinnas

Av Anneli Leijel

Från och med 1 januari 2025 är det inte längre tillåtet att kasta textilier i hushållssoporna. Inte ens de där gamla strumporna med hål i. Nu måste alla textilier sorteras ut och samlas in separat. Men frågan är var de där trasiga strumporna, och alla andra tygprodukter, ska slängas?

– I Vallentuna samarbetar vi med Human Bridge och i deras behållare som finns på våra återvinningsstationer kan man slänga textilier. Det som slängs där sorteras i Sverige i en första omgång och skickas sen till Östeuropa för en ytterligare sortering, innan det sen blir till nytt material, berättar Magnus Skyman, avfallshandläggare på Vallentuna kommun.

Torrt och rent

När det gäller återvinning av textilier är det särskilt en sak han vill betona.

– Det viktiga är att det som slängs är torrt och rent. Det ska inte vara smutsigt och blött, då blir det lätt till mögel som sprider sig till andra textilier och går inte att återvinna.

Enligt det nya EU-direktivet som trädde i kraft 1 januari, åligger det alla kommuner i Sverige att ordna med insamlingen och återvinningen av textilier, och att informera invånarna om var de kan slänga sina tygprodukter.

Magnus Skyman medger att Vallentuna kommun varit sen med att skicka ut information, men säger att den är på gång.

– Vi har nu lagt ut information på kommunens hemsida, och i årets första avfallsbilaga som skickas till alla hushåll kommer vi också att informera, berättar han.

Förutom Human Bridge-behållarna på återvinningsstationerna, kan textilier slängas i på Vallentuna Returpark och på återvinningscentralerna Hagby och Löt. Större textilier, såsom mattor, ryms inte i de mindre behållarna utan behöver lämnas i större containrar på Hagby eller i returparken. Om de är hela kan de även lämnas till en second handbutik.

Väntar på EU-direktiv

Det är inte bara alla invånare som nu måste återvinna textilier, utan det gäller även företag som tillverkar textilier. Magnus Skyman berättar att EU just nu utreder frågan om utökat ansvar för producenterna, att återvinna det avfall som blir när textilier, till exempel kläder, produceras.

Det är alltså ännu inte klart vem som ansvarar för att återvinna de insamlade textilierna.

– I väntan på vad EU:s utredning kommer fram till, vill vi ännu inte installera anläggningar som tar hand om textilavfall, eftersom det skulle kunna bli så att vi lägger pengar på något som sen inte blir en fråga för kommunerna att lösa. Först när vi vet vad EU:s direktiv säger, vet vi om ett utökat ansvar kommer att läggas på kommunerna, eller om det blir producenterna som får ett utökat ansvar att ta hand om textilavfallet, förklarar Magnus Skyman.

En fråga som också behöver lösas är alla de kläder som innehåller skadliga kemikalier. Hur dessa kläder ska återvinnas på bästa sätt, finns det idag ingen lösning på.

– Inom ett par år kommer det att komma ny lagstiftning som ställer höga krav på de producenter som tillverkar eller importerar textilier till Sverige, säger Magnus Skyman.

Fakta: Återvinning av textilier

Från 1 januari 2025 ska alla textilier återvinnas.
Verksamheter som textiltillverkare och grossister omfattas också av kravet om återvinning av textilier, men får själva ansvara för att textilavfall som uppstår i den egna verksamheten sorteras ut, samlas in och lämnas till behandlingsanläggning.

Textilavfall som ska sorteras ut och samlas in separat, det vill säga det som inte ska läggas i soppåsen är:
• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Tidigare har stor del av allt textilavfall gått direkt till förbränning. I Sverige konsumerar vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Cirka 7–9 kilo textilavfall per person och år har hittills hamnat i restavfallet (soppåsen) eller på återvinningscentraler och gått direkt till förbränning.

Källa: Naturvårdsverket.se