Matsalen har fått växtväggar

Av Victoria Sid

Nyligen fick Karbyskolan i Brottby upp gröna växtväggar med konserverade växter och dektorationsluftballonger i sin matsal. Förändringen är en del av att göra matsalar i kommunen mer tillgängliga för sina elever.

– Det här är ett nytänkade när det kommer till utformningen av skolmatsalar, säger Charlotte Müntzing, kostchef på Vallentuna kommun.

I Karbyskolans matsal har väggar och delar av taket fått sig en ordentlig färgklick i form av konserverade växter och små luftballonger. Både på nära håll och en bit ifrån ser det ut som matsalen har fått sig ett besök av en trollskog. Charlotte beundrar förändringen med sina kollegor på skolan. De är först med att få njuta av växternas prakt.

GRÖNT. De konserverade växterna behöver knappt tas om hand om och är allergivänliga. Förutom det visuella kommer växterna bidra med lugn för eleverna och hjälpa till att ljuddämpa matsalen. Foto: Victoria Sid

– Oftast är skolmatsalar stora ytor med många stolar och bord och väldigt många barn på kort tid. Då blir det lätt lite rörigt och högljutt. Just här på Karbyskolan är matsalen liten och gullig så den har inte riktigt det problemet. Men kommunen vill jobba mer med att skapa det som i skolans värld kallas tillgänglighet, säger Charlotte.

Mätta barn klarar mer

Förändringen är en del av kommunens plan för att göra skolmatsalar mer tillgängliga för sina elever. Att göra en plats tillgänglig menas att miljöerna i skolan ska bidra till att eleverna känner sig lugnare, tryggare och att platsen ska vara trivsam. Det i sin tur ska göra att barnen äter mer mat och får en lugn stund på dagen. Växtväggen ska med sina gröna färger skapa lugn med den fungerar även bra som ljuddämpning.

HARMONI. Förutom väggarna sitter även plattor utspridda i taket med gröna växter och små luftballonger i pastellfärger. Först hade de tänkt sätta upp flygplan men luftballongerna kändes mer harmoniska. Foto: Victoria Sid

NEURODESIGN. Idén med växtväggar ingår i kommunens plan om att utveckla matsalsmiljöerna i kommunen. I grunden finns forskning on neurodesign som är kunskapen om hur hjärnan påverkas av olika miljöer. Foto: Victoria Sid

– Äter eleverna mer mat så blir skolreslutatet bra och då blir det fler godkända betyg. det är det vi vill, säger kökschefen Anna Holm.

– De har det bra på sina lektioner om de äter. Cirkeln blir sluten, säger Anette Persson Samordnare för fritids.

Lutar sig mot forskning

I alla kommunens skolor håller ett arbete på med att förbättra matsalsmiljön. Genom Neurodesign, som är kunskapen om hur vår hjärna reagerar på miljöer, har Charlotte och skolorna hittat sätt att utveckla miljöerna för att barnen ska trivas.

NÖJD. Anna Holm är väldigt nöjd med förändringen av sin arbetsplats. Hon tror att barnen kommer att uppskatta hur fint det blivit i matsalen. Foto: Victoria Sid

– Ska man skapa en lektionssal för matte då är det till exempel bra med ett rum som har lågt i tak för det gör att man koncentrerar sig lättare. Men är det en bildsal där man ska vara kreativ ska man ha högt i tak, säger Charlotte och fortsätter:

– Jag tror att vi är rätt tidiga i vårt tänk om hur vi utvecklar matsalsmiljön. Ibland kan det vara så att man vill göra fint men vad är egentligen fint? Är det mitt fina eller ditt fina? Här lutar vi oss mot forskning, säger hon.

När det blivit dags för mellanmål är det första gången eleverna ska få se matsalens omvandling. Lunchen tidigare på dagen fick de äta utomhus vilket gjorde några elever lite fundersamma. När ett lass med elever kommer in i matsalen är de positiva till förändringen och tittar nyfiket på alla nya detaljer.