Nu höjs VA-taxan med 20 procent

Av Anneli Leijel

Ökade räntekostnader och högre priser två orsaker till höjningen.

Förra året höjdes VA-taxan i Vallentuna i ett par omgångar och nu är det dags igen. Från 1 januari höjs brukningstaxan för vatten och avlopp med hela 20 procent.

– VA-taxan har varit låg i många år, men nu drabbas vi av kostnadshöjningar. Bland annat ökar våra räntekostnader. Det är rörliga lån som dragit i väg, berättar Bo Landström, (M) ordförande i Vallentunavatten.

Enligt Vattentjänstlagen ska resultatet för kommunens VA-kostnader bli plus minus noll över en treårsperiod. År 2023 var resultatet sämre än tidigare och för att nå ett resultat på plus minus noll behöver VA-taxan höjas i år.

Skenande kostnader

Förutom räntekostnader har andra kostnader dragit iväg. Det gäller bland annat personalkostnader, kostnader till Käppala reningsverk och kostnader för ökade avskrivningar. För att täcka alla kostnadsökningar, totalt 20,3 miljoner kronor, behöver därför brukningstaxan höjas med 20 procent.

Ytterligare en anledning till att VA-taxan höjs så mycket i år är att Vallentunaborna förra året förbrukade mindre vatten än beräknat – två procent mindre.

– Det gjorde att vi fick två procent sämre intäkter. I år har vi därför budgeterat för lägre kostnader för vattenköp, berättar Bo Landström (M) ordförande i Vallentunavatten.

Vad beror det på att Vallentunaborna använde mindre vatten förra året?

– Vi tror att det har att göra med en allmän återhållsamhet, på el bland annat, att det även ledde till en återhållsamhet på vatten.

Kommunen höjer inte bara VA-taxan i år utan även anläggningstaxan.

– Vi har ökade kostnader för de nya VA-ledningar som behöver läggas i backen, när nya områden exploateras och byggs ut. Därför höjs anläggningstaxan med sju procent, berättar Bo Landström (M).

Gammalt rörsystem

Förutom de nya VA-ledningar som behöver läggas i marken när nya områden växer fram, som till exempel Kristineberg, står Vallentuna inför ett behov av att se över och renovera de befintliga ledningarna. Men så ser det inte bara ut i Vallentuna utan i hela Sverige.

– Alla VA-ledningar är i behov av förbättringar. Staten byggde dem på 1950- och 60-talen och sedan dess har kommunerna inte gjort så mycket sedan man tog över dem, säger Erik Norgren, kommunikatör på Roslagsvatten, ett kommunägt bolag som ägs av flera kommuner varav Vallentuna är en och som levererar dricksvatten till Vallentuna.

Vallentunavatten, där Bo Landström (M) är ordförande, är väl medveten om att det behövs flera åtgärder för att underhålla och förbättra de befintliga VA-anläggningarna i kommunen.

– Vi har en stor underhållsskuld. Vi har inte reparerat eller byggt ut de gamla ledningarna på många år. Normalt har de en livslängd på 50 år. Därför går vi nu igenom tio procent av ledningarna varje år, kollar dem med kameror och sätter in åtgärder efter vad vi hittar, berättar Bo Landström.

– Vatten är det viktigaste livsmedel som vi människor har, så det här behöver vi ta tag i, säger han.

Nya rör i Kristineberg

När det gäller utbyggnaden av Kristineberg etapp 1, kommer avloppsledninarna att kopplas på befintliga ledningar som ansluter till Käppalatunneln i Täby kyrkby. Men för att den fortsatta utbyggnaden av Kristineberg ska vara möjlig, måste en helt ny ledning dras mellan Kragstalund och Karby/Brottby, för anslutning till Käppalas ledning där.

– Det är Käppala reningsverk som både drar och bekostar den största delen av ledningarna, berättar Bo Landström.

När utbyggnaden av den nya avloppsledningen från Kragsta till Karby/Brottby kan starta är inte klart. Diskussioner pågår mellan Roslagsvatten och Käppala.

– Länsstyrelsen har synpunkter. Det gäller bland annat arkeologiska utgrävningar som kan behöva göras. För oss är det helt nödvändigt att göra denna dragning, annars kan inte Vallentuna expandera. Käppalatunneln från Täby kyrkby är full, den kan inte ta emot mer från Vallentuna än den gör i dag, säger Bo Landström.

Anneli Leijel

anneli@vallentunanya.se