Plötsligt försvann skolskjutsen

Av Hege Hellström

Bussen som tagit barnen till skolan i 50 års tid dras plötsligt in. Nu undrar flera familjer i Markim hur deras barn ska komma till skolan. Hittills är svaret: Barnen ska gå på en smal 70-väg i mörkret i 2,5 kilometer.

Joakim Irebrand är född och uppvuxen i Markim, och bor här på landet med sina barn. Men den buss han tog till skolan i Lindholmen är nu puts väck. Bussen har sedan den 11 december fått en ny sträckning och nya tider, vilket försvårar för sonen Hampus att ta sig till skolan.
– De kastar skit på oss som bor här, säger Joakim Irebrand, utan att tveka över de hårda orden.

Supertidig till skolan
Men vi backar bandet en bit. Inte så långt – för det var för tre veckor sedan som Matilda Johansson, en annan Markim-bo, fick reda på att hennes barn Isak skulle bli utan skolskjuts.

Förut gick buss 662 precis utanför familjens hus, men nu skulle barnen få gå två kilometer till bussen. Det kanske inte är för mycket begärt att ett barn ska gå så långt – om det inte vore för vägens skick.

– Det är en 70-väg som är så smal att bara en bil i taget kan passera. Det finns ingen vägren och det är ofta djupa diken längs med vägen, berättar Matilda Johansson.

Förutom detaljen med den dåliga vägen, som saknar belysning, finns ett annat orosmoln. Det barn som gått den cirka halva timmen för att ta bussen ska vara vid hållplatsen klockan 7.02, och bussen kommer till Gustav Vasa skolan klockan 7.12. Skolan öppnar först 8.00.
– Rektorn har sagt att barnen är välkomna till fritids innan skolan öppnar, men bara fram till nyår. Sedan måste vi betala för fritidsplats, säger Matilda Johansson.

Något som belastar familjens budget med cirka 1 100 kronor per barn – och som familjen egentligen inte vill ha.

– De påtvingar oss något vi inte vill ha. Barnen har inte gått på fritids sedan de gick i trean, de är för stora, säger Anna Vahlberg, mamma till en flicka som går i femman.




Kritik mot kommunen
En av de saker föräldrarna på landsbygden reagerat på är bemötandet hos kommunens kontaktcenter.

– När jag frågade hur kommunen kan göra så här utan att gå ut och informera fick jag svaret ”ni är så få som bor där”, berättar Matilda Johansson.

Det ska komma en anropsstyrd busstrafik i Markim och på andra ställen i Vallentuna.

– Men den första ankomsttiden för den trafiken är vid nio eller tio på morgonen. Då har våra barn missat timmar av sin undervisning, säger Matilda Johansson.

Familjerna har försökt få hjälp från kommunen och från SL.

– Men de bara skyller på varandra, säger Joakim Irebrand.

När Vallentuna Nya möter familjerna i Markim är det söndag den 11 december. Ingen vet hur barnen ska komma till skolan på måndagsmorgonen.

– Jag har verkligen funderat på att hålla min dotter hemma från skolan, för att få se hur de skulle lösa det. Men när man säger det till kommunen heter det att barnen har skolplikt, säger Anna Vahlberg.

– Ja, men när vi säger att kommunen har skyldighet att se till att barnen kan komma till skolan, då är det inte samma pliktkänsla som gäller, säger Joakim Irebrand.

Bollen hos tjänstemännen
Camilla Blacker Wallinsson (M) sitter sedan den 14 november som ordförande i Barn- och ungdomsnämnden. Hon säger att tjänstemännen arbetar med ärendet.

– Det är en pågående dialog mellan tjänstemän, skola och vårdnadshavare. Nu när det blivit nya förutsättningar behöver vi få en ny ansökan om skolskjuts och se hur det ska lösas.

Varför har ni inte kontaktat föräldrarna tidigare, med tanke på att det tar tid att handlägga ansökningarna?

– Jag har svårt att svara på hur dialogen varit. Vad jag förstår har det varit en pågående dialog för de som berörs.

Vad tänker du om att föräldrar fått höra att de är ”för få”?

– Jag kan inte svara på vad servicecenter har sagt, men det är ingenting jag känner igen.

Vallentuna Nya har sökt Susanna Falk, utbildningschef på Barn- och ungdomsförvaltningen, och SL för kommentarer, utan att lyckas.

Hege Hellström
hege@vallentunanya.se