NYHETER 2021-09-02 KL. 13:51

Stor skillnad jämfört med grannkommunerna

Av Anneli

Stor skillnad jämfört med grannkommunerna

OLIKA HUVUDMÄN. I Vallentuna har vi kommunala skolor som exempelvis Hagaskolan (till vänster) och fristående skolan Vittra.
Foto: JOCKE LINDEBORG

Hälften av eleverna i Täby och Väsby väljer friskola - i Vallentuna är andelen 18 procent

I Vallentuna går 18 procent av eleverna i grundskolan i en friskola. Det kan jämföras med grannkommunerna Täby där 46 procent av eleverna har valt en friskola och Upplands Väsby som ligger i topp bland Sveriges kommuner med 50 procent i friskola.

–En orsak är att vi är en geografiskt stor kommun. Mycket större än till exempel Täby som är en mer sammanhållen och kompakt kommun. Det gör att det blir längre att åka till olika skolor om man bor i Kårsta till exempel, säger Susanna Falk, utbildningschef på Vallentuna kommun.
Siffrorna från Skolverket visar att i Danderyds kommun har 21 procent av eleverna valt en friskola och i Sundbyberg, traditionellt sett en röd kommun, går 46 procent i friskola. Av Sveriges 290 kommuner är det 104 kommuner som inte har en enda grundskoleelev i en friskola.

Oklart varför det skiljer
Exakt vad som påverkar valet av skola är svårt att svara på, menar Susanna Falk.

– Det finns så många olika parametrar som spelar in. Jag tror inte att någon vetenskapligt har tittat på detta, varför det finns så stora skillnader i Sverige och ser så olika ut i olika kommuner. Men generellt är det en mer blandad skolform runt storstadsregionerna.

Närhet och trygg skolväg
I Vallentuna är det från politiskt håll sagt att det ska finnas valfrihet och ett brett utbud av skolor, berättar Susanna Falk.

–Men den viktiga frågan är snarare den om kvalitet, än vem som är huvudman. Vi ska ha skolor med hög kvalitet som ger barn och ungdomar en trygg och lärorik skoltid.

På vilket sätt påverkar föräldrarnas inställning till friskolor vilken skola man väljer?
– Valet av skola hänger ihop med de erfarenheter man har. Om man är nöjd med det äldre barnets skolgång i en viss skola och har ett yngre barn som ska börja skolan, då tenderar man att göra samma val för det barnet, oavsett om det är en kommunal eller fristående skola, säger Susanna Falk och fortsätter:

–Det jag tror spelar mycket in, speciellt för de yngre barnen, är vilka skolor som finns i närheten. Att det är en trygg skolväg och att det finns kompisar som bor runtomkring. Äldre barn reser mer till sin skola.

Så att elever i Kårsta, Lindholmen och Brottby väljer de tre kommunala skolorna som finns där, Kårsta skola, Gustav Vasaskolan och Karbyskolan, är med andra ord inte så konstigt?
–Nej precis, det är ju de skolorna som finns nära.

Kvalitetssäkrad undervisning
Pengar kan fördelas mellan kommunala skolor som har olika elevunderlag. Men friskolor etablerar sig inte gärna i ett område om de inte är säkra på att få full beläggning, och det påverkar i sin tur utbudet av friskolor i en kommun.

Kan det vara så att föräldrar tänker att väljer vi en kommunal skola, då har kommunen koll, medan en friskola kan göra lite mer som den vill?

–Nej, det tror jag inte. Vi har haft friskolor en så lång period, så jag tror att föräldrar vant sig vid det. Tidigare kunde friskolor till exempel välja bort bibliotek. Men med den nya skollagen har vi kvalitetssäkrat undervisningen och det som erbjuds är väldigt, väldigt lika.