Wallenskog leder ny statlig utredning

Av Anneli Leijel

Efter 15 år som chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner hade Vallentunabon Annika Wallenskog tänkt trappa ner. Men pensionärslivet fick vänta, i stället har hon fått nya tunga uppdrag, både i statliga utredningar och på Karolinska universitetssjukhuset.

– Jag trodde inte att jag skulle jobba så mycket som jag gör. Men det är så mycket som är spännande att sätta sig in i och det är roligt att lära sig nya grejer, säger Annika Wallenskog.

I våras blev hon utsedd till vice ordförande i styrelsen för Karolinska universitetssjukhuset och alldeles nyligen, 1 september, utsåg regeringen henne som ansvarig för en ny statlig utredning. Den handlar om att skapa ekonomiska incitament för kommuner och regioner att sänka skatten, eller bibehålla den skattesats de har idag.

Utsikt över Vallentunasjön

Annika Wallenskog tar emot Vallentuna Nya hemma i Vallbostrand. Här har hon bott i 20 år och det är gott om plats i den stora lägenheten, då fyra av fem barn är utflugna. Några planer på att flytta har hon dock inte.

– Utsikten över Vallentunasjön är magisk, säger Annika Wallenskog med eftertryck och fortsätter:

– Det är nära till kommunikationer, man kan lätt ta sig till stan och samtidigt känner jag att jag bor på landet. Det är ett annat tempo här.

BALANSERAT. Ekonomi och politik går hand i hand, konstaterar Annika Wallenskog, som fått regeringens förtroende att leda en ny utredning. Foto: Roffe Andersson

Som så många andra jobbade hon mycket hemma under pandemin.

– Då var det ljuvligt att bo här. Kunna ta en promenad i omgivningarna, med ängar och kossor som betar. Jag trivs så bra i det här området och har lärt känna grannarna.

Stolt över simhallen

Annika Wallenskog har en lång karriär bakom sig. Bland annat som ekonomichef inom både Västmanlands och Uppsala läns landsting och som chefsekonom på SKR i drygt tio år, men också som ekonomidirektör i Nacka och som kommundirektör i Vallentuna mellan 2007 och 2009.

– När jag var kommundirektör invigde vi Bällstabergs torg och jag är rätt stolt över att ha varit med och förhandlat fram avtalet för Gym och sim (nuvarande Sports Club, red anm) och att vi fick en simhall, säger Annika Wallenskog.

Hur tycker du att Vallentuna har förändrats under dina 20 år som boende i kommunen?

– Kommunen har vuxit. Vallentuna centrum är trevligt tycker jag, men kommunen är lite för liten för att ha ett bra centrum, så det är bra om fler personer flyttar in, då får vi ett större underlag som ger affärerna och verksamheterna där möjlighet att gå runt.

ERFAREN. Som chefsekonom på SKR var Annika Wallenskog en tung röst i svensk ekonomi, erfarenheten tar hon nu vidare. Foto: Roffe Andersson

Annika Wallenskog började på SKR, Sveriges kommuner och regioner, 2010. Först som analyschef, sedan som chefsekonom.

SKR ger stöd och service till kommunerna, svarar på remisser från riksdag och regering och arbetar opinionsbildande. De servar också kommunerna med skatteunderlagsprognoser.

Sedan flera år är hon också anlitad som föreläsare. Hon håller många föredrag i kommuner och regioner, men också för arbetsmarknadens parter och olika intresseföreningar, som kommunalekonomiska föreningen härom veckan.

Inget normalår

Ibland får hon frågan om när det ekonomiskt sett är ett ”normalår”.

– När jag började på SKR var det finanskrisen som höll på och dippade fram och tillbaka. 2015 var det flyktingmottagningen som kommunerna skulle ta hand om, bedriva skolverksamhet, hitta bostäder och så vidare. Sen kom pandemin och sen efter det kom lågkonjunkturen med allt som händer i världen plus att kommunerna har det demografiskt svårt – så när är det ett normalår, frågar Annika Wallenskog retoriskt och tillägger:

– Detta har gjort att det varit otroligt mycket att göra i min roll som chefsekonom på SKR. Särskilt under pandemin.

Hon berättar om hur krisgruppen på SKR varje dag under pandemin hade möten. Om hur de jobbade organiskt och att allt skulle gå snabbt. Alla i krisgruppen fick uppgifter som skulle vara lösta till dagen efter.

– Det var samarbete kring vårdplatser, att se till att det fanns flygtransporter mellan olika sjukhus, upphandling av skyddsutrustning med mera.

Ringde statssekreteraren

Eftersom samhället befann sig i kris blev också beslutsvägarna kortare.

– Jag kunde ringa direkt till ansvarig statssekreterare i regeringen och säga vad jag tyckte om ett förslag som vi fått på remiss. Vid ett tillfälle fick jag på en presskonferens höra att jag fått igenom den ändring i förordningen som vi på SKR önskade.

Det handlade om hur mycket ersättning som kommunerna skulle få för merkostnaden i samband med pandemin. I boken ”Mitt i krisen”, som två statssekreterare skrev efter pandemin, står denna händelse omnämnd och hur Annika Wallenskog argumenterade för SKR.

– De lyssnade på ett sätt som inte var brukligt. Men det var kris och det fanns inte tid för långa politiska diskussioner. I efterhand kan man konstatera att de fick lite för mycket pengar, men det visste vi inte då och det blev arbetsro i kommunerna.

Lågt barnafödande oroar

De senaste åren har det varit oroligt i omvärlden, inflationen har varit hög och det föds inte alls så många barn som tidigare. Detta oroar kommunerna runtom i Sverige.

– Det kan leda till att skolor måste lägga ner och det är väldigt smärtsamma beslut för politiker att ta, om barnafödandet inte plötsligt går upp.

Vad anser du att det beror på att det föds färre barn?

– Många har skjutit på barnafödandet. Skaffar sig en utbildning, sen ska man träffa någon, ha pengar och kunna köpa en lägenhet. Det gör att man hinner bli 35 år och får då kanske ett eller två barn, men inte det tredje, om man vill ha det, för då är man för gammal. Sen har antalet som väljer noll barn ökat. Många tycker att framtiden känns osäker, det är oroligt i omvärlden, det är lågkonjunktur och det tar längre tid att hitta ett jobb.

Ett lägre barnafödande ger på sikt färre i arbetsför ålder och fler äldre, viket gör att det kommer bli stor konkurrens om arbetskraften framöver. Annika Wallenskog nämner försvaret, kriminalvården och näringslivet som växer, samtidigt som det fattas personal inom vården och omsorgen.

– Hälso- och sjukvården är en utmaning, även på tio års sikt. Man kommer kunna få loss personal från förskola och skola, men vill de jobba inom äldreomsorgen, det är frågan.

När Annika Wallenskog slutade på SKR i januari fortsatte hon som ledamot både i SCB:s och Swedacs insynsråd. Hon anställdes också av kommunikationsbyrån Gullers grupp, och gör för dem olika uppdrag.

I våras blev hon dessutom utsedd till vice ordförande i styrelsen för Karolinska universitetssjukhuset.

– Det är jätteroligt och jag är så ödmjuk över verksamheten som bedrivs där. De första tio åren när jag arbetade var jag enhetschef på lasarett och jag märker att jag har nytta av begrepp och den kultur som finns inom sjukvården.

Hur skulle du säga att kulturen inom sjukvården är?

– Det finns ibland ett förhållningssätt att ”mina patienter är viktigast” och det gör att det kan bli stuprörsbetingat, och i och med att patienten är viktigast bryr man sig sådär om ekonomin. Det är viktigt att förstå, hur man jobbar utifrån den kulturen.

Karolinska var i många år i blåsväder, bland annat på grund av en del ekonomiska beslut.

– Det dyker fortfarande upp grejer om KS som hände för längesen och jag tänker ibland, det där är ju överspelat. Karolinska är utsett till världens femte bästa sjukhus.

Någon pensionärstillvaro blev det inte riktigt efter att hon lämnade SKR. Hon tycker fortfarande att det är roligt och spännande att lära sig nytt och hon kan konstatera att hon har kompetens och erfarenhet som efterfrågas.

– Jag kan mycket om hur kommunalekonomiska frågor är kopplade till statens ekonomi och hur den är organiserad, det är inte alla som kan det har jag märkt, säger Annika Wallenskog enkelt.