Surkålen blev starten på ett nytt företag

Av Victoria Rubinsson

Efter att Anna Oliw hittade kärleken till surkål väcktes en idé om att börja göra sin egen. Nu syltar, saftar och syrar hon lokala grönsaker och bär i villan i Ormsta.

På trappen utanför huset i Ormsta har Anna Oliw, eller Moster Anna som hon kallar sig, fått en leverans på citroner och kål. Efter att hon varit i en fas i livet där hon behövde flexibilitet hoppade hon på en kurs om odling och hur man förädlar det man odlat vilket sådde fröet till att själv börja konservera.

– Jag hade varit inne lite på att koka grejer och göra eget och tänkte jag kör, säger Anna.

Nu har hon hållit på i ett halvår och har fått in sina produkter på flera lokala knytpunkter.

– Det är jättekul, dels är det en ny värld. Jag har inte varit i matmakarvärlden på det här viset förut. Dels är det lite skrämmande att vara ny som företagare.

ODLAR. I sin egen trädgård odlar Anna kryddor och andra smaksättningar men här finns även sommarklassiker som rabarber och fläder. Foto: Victoria Rubinsson

Hittade surkålen

Men utöver utbildningen var det även kärleken till surkål som hon själv beskriver som starten. De gånger hon hade kommit i kontakt med den konserverade kålen hade hon upplevt den som otäck men under en annan kurs i odling testades surkål.

– Då testade vi att göra surkål och jag tyckte det var så ofattbart äckligt. Men sen gjorde jag det en gång till och jag är lite nördig på mikroorganismer och sånt och då kände jag, det var ju gott? Så då började jag längta efter det, säger Anna.

I sina egna varianter har hon både naturella sorter men även smaksättningar som chili och ingefära som blivit en favorit. Surkål brukar många förknippa med varmkorv men enligt Anna funkar surkålen till allt.

STARTEN. Surkål blev starten på Annas företag. I dag säljer hon flera olika smaksättningar under namnet Moster Anna. Foto: Victoria Rubinsson

– Det är fruktansvärt gott om man gör som en coleslaw med surkål i. Om du gör en grillad macka med ost som smälter, smält ost och surkål är magiskt. Många i södra Tyskland och andra kulturer använder surkål i soppa och grytor. Men till något stekt, det kan vara vad som helst, halloumi eller ägg.

Lokala råvaror

I den mån det går försöker Anna hitta sina råvaror i sitt närområde. Kålen köper hon från en odlare i Uppsala men andra saker plockar hon i sin egen trädgård.

– Jag slängde ut på Facebook, är det någon som har rabarber över? Då fick jag hämta hos några olika.

LOKALT. Något som är viktigt för Anna är att hitta lokala råvaror. "Det här är min bygd i burken", säger Anna. Foto: Victoria Rubinsson

Är det viktigt att det är lokalt?

– Ja och så kanske det till och med står på burken att rabarben kommer från Lisas trädgård. Eller Martins. Det tycker jag har ett enormt värde när jag köper mat. Det här är min bygd i burken. Det är gjort här och jag har träffat den som gjort den, svarar Anna.

– Vill vi äta mat i alla tider, även i sämre tider, då måste maten produceras här, utvecklar hon.

Från Frösunda

Under uppväxten i Frösunda odlade Annas föräldrar mycket av maten de åt. Utöver egenodlade grönsaker plockades det bär, svamp och nässlor. I matkällaren kommer Anna ihåg hur hyllorna var fyllda med olika inlagda grönsaker och syltburkar.

– De tog tillvara på jättemycket från naturen. Min pappa var vegetarian så han var väldigt bra på att fixa grönsaksmat då, det var min mamma också. Men han gjorde det av nödvändighet.

När hon nu själv tar tillvara på familjens odlingsarv gör hon det som Moster Anna.

– Jag kände att jag ville att min mat skulle vara nära. Det ska vara en relation i den, någon man kan lita på och inte så himla fancy. Det här har moster gjort, säger Anna leende.