Ville träffa fler människor men nya jobbet avfolkades

Av Hege

TOMT PÅ SJÄLAR ATT VÅRDA. Ingrid Edgardh söker andra vägar att nå ut som präst; just nu via Youtube och Facebook.
Foto: JOHAN NILSSON

Prästen på Arlanda flygplats får satsa på sociala medier

Vallentunabon Ingrid Edgardh tog jobbet som flygplatspräst på Arlanda för att vara där människor är. Så kom coronakrisen – och Arlanda avfolkades. Nu jobbar hon med sociala medier för att nå ut.

Ingrid Edgardh jobbade i Össeby församling med vanliga prästuppgifter. Men så kom längtan efter ett annorlunda prästjobb, något som liknade arbetet hon haft som sjukhuspräst på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
– Jag längtade tillbaka till arbetet som präst ute där människor är. Arlanda är en plats dit alla kommer och man vet att man kommer att hamna i jätteolika situationer, säger Ingrid.

Första prövningen
Sagt och gjort, hon tog jobbet som präst på flygplatsen. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att viga par i Arlanda kapell på flygplatsen och att vara ute och röra sig bland både resenärer och personal. Dessutom ingår det i uppdraget att delta i flygplatsens kristeam.

Den första prövningen kom när flygplanet sköts ner i Iran i höstas.
– Man förstod att det fanns resenärer ombord med destination Arlanda som sorgligt nog aldrig skulle komma fram. Vi fick tänka till över vad vi kunde göra. Bland annat förstod vi att det var många iranier med en annan tro än den kristna, så vi kontaktade shiamuslimska företrädare så att vi skulle vara beredda att möta anhöriga tillsammans, berättar Ingrid.

Väldigt få flygplan
Hon är inte rädd att börja gråta när hon möter människor i sorg.
– Nej, det är jag inte. Skulle det komma en tår i en tragisk situation med människor som är djupt, i grunden ledsna, så är det okej. Det är medkänsla. Jag tror att man som präst blir van vid att ens uppdrag är att hjälpa människor att stå ut en liten bit till i sin sorg. Ens egen sorg blir något annat som man får ta tag i vid något annat tillfälle.

Att arbeta som flygplatspräst måste betecknas som att ha ett ovanligt yrke. I Sverige finns det Ingrid på Arlanda, plus en präst på Landvetters flygplats utanför Göteborg. Dessutom finns präster vid universitet och på sjukhus.
– Jag tycker att det är grundläggande att vi som kyrka finns tillgängliga i samhället, där människor är. Jag hoppas att man värnar om det.

Just nu ser livet som flygplatspräst väldigt annorlunda ut jämfört med i höstas.
– Arlanda är avfolkat. Det går väldigt få flygplan nu, det är fraktflyg och resenärer som får hjälp att återvända till sina hemländer. Större delen av personalen är permitterad och det är stora uppsägningar. Jag måste vara beredd på att ta emot personal som mår dåligt.

Coronakrisen gör att prästen får hitta nya sätt för att nå ut.
– En av de viktiga sakerna är att se till att jag syns även för den som haft arbetsplatsen på Arlanda och förhoppningsvis ska ha det igen.

Hästar i själavård
Lösningen stavas Youtube-filmer med andakter i olika miljöer, bland annat i de ekande tomma lokalerna på Arlanda. Ingrid har också startat en Facebooksida, Arlanda kapell/Arlanda Chapel och en profil Ingrid Flygplatsprästen.
– Jag vill skicka små hälsningar på olika sätt, det kan vara ett sätt att synas på och göra arbetet på flygplatskyrkan tillgängligt.

Att det inte ”bara” är kyrkorummet som filmas är något som uppskattas av Ingrid.
– Vi tänker att Gud är överallt, man behöver inte gå in i en kyrka för att möta Gud, speciellt i tider när vi inte ska träffas. Den senaste filmen gjorde vi på en innergård i ett bostadsområde.

Som så många andra kom Ingrid till Vallentuna av en viss orsak: Hästarna. Hon bor på en gård på landet och drömmer om att kunna göra den till ett ställe där naturen och hästen ingår i vård av själen.
– Jag har insett att hästar är så mycket mer. De är så fantastiska i sitt sätt att möta oss, vilja samarbeta och vilja lyssna. Det vore otroligt roligt att använda hästen i själavård.