KRÖNIKA 2021-01-08 KL. 08:41

Krönika: Trettonhelgen - en färglös och bortglömd viloperiod

Av Anna Sigrid

Krönika: Trettonhelgen - en färglös och bortglömd viloperiod

VAD ÄR GREJEN MED TRETTONHELGEN? Anna Sigrid funderar på vad som kännetecknar helgen som varken har färg, mattradition eller traditionell historia.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Ja, då har vi kommit ut på andra sidan. En jul- och nyårs- och trettonhelg har passerat och firandet har sett väldigt annorlunda ut. Själva satt vi sex timmar ute på julafton, runt brasa, med marschaller och facklor och julbuffén färdigförpackade i matlådor. Förbluffande trevligt och trots allt frös vi inte medan julmusten sakta isades ned.

Nyårsaftonen, den firar vi alltid tillsammans med Grevinnan och betjänten och kring tolvslaget går vi ut på gatan och snyltar på andras raketer. Mördarbacken brukar bjuda på ett spektakel med musik och fyrverkeri men det var stillsammare än vanligt i år.

Trettonhelgen däremot, den verkar gå de flesta förbi. ”Förr” när skolorna började sin termin den sjunde januari använde många helgen till att återstarta sig, kliva upp i ottan, lägga sig för natten i anständig tid och packa väskorna inför vardagen. Men som högtidshelg betraktat går den obemärkt förbi. Till och med köpmännen har glömt bort att kommersialisera den.

I mitt barndomshem såg vi Shakespeares komedi, Trettondagsafton på teve. Den visades den femte januari och vi fnissade åt Per Oscarssons tolkning av Andreas Blek af Nosen och hans korsade strumpeband på gula ben. Njöt av Carl-Gustav Lindstedt som Tobias Raap. Men inte ens tanken på gula strumpor som nödvändiga attribut en trettonhelg, fångade kommersialismen upp.

Likaså maten, julen med sin skinka och sill, nyåret med sin hummer och oxfilé. Alla stora helger har sin mat, påsken med lamm och lax och midsommaren med mer sill samt jordgubbstårta! Halloween kräver sin pumpa. Vad tusan serveras med självklarhet under trettonhelgen, rester?

Färger likaså; julen kläs tomteröd, nyåret ska gärna spraka silverfärgat, påsken kycklinggul och midsommaraftonen är friskt grön och jordgubbsprickig. Halloween, orange med stråk av spindelväv, men trettonhelgens färg?

Men om nu Bethlehems stjärna vägledde de vise männen, ja om de var tre må var osagt, men gåvorna voro tre, rökelse, guld och myrra. Har köpmännen missat det? Eller att anspela på visdom och klokskap, kan det vara nåt? Eller är det DET som är grejen med trettonhelgen. Vi tillåts vara smarta nog att förvalta en högtid, var och en efter egna idéer och behov. Det är kanske klipskt att skruva ner festandet, avsluta festmatskäkandet och nattsuddandet till förmån för vardagen. Återgå till någon slags normalitet? Och vill en inte det så kan en njuta av Shakespeares Trettondagsafton, finns på SVT play, deras öppna arkiv, bre några sista stöddiga skinkmackor och svepa den sista julölen! Så inleder vi oxveckorna!