Krönika: Jag har en dröm som många andra - en dröm om fred!

Av Anna Sigrid Pettersson

Jag hade också en dröm om resan, med stor bokstav. Den väcktes första gången när jag var fjorton,

Transsibiriska järnvägen. Och jag har gjort den, på många sätt, så fantastisk resa. En annan dröm, också gjord, att åka till Kina. Så två drömmar i en smäll.

2012 var vi ett litet sällskap som klev på Viking line, gungade över till Helsingfors, vidare tåg till Moskva och så Transsibiriska. Vi hoppade av i Ulan Bator och någon hade fixat en buss så vi for genom Mongoliet, sov i jurtor och red på kameler i Gobiöknen för att sen, efter några dagar, fortsätta med tåget till Peking.

Tågbyte och vidare genom Kina, stannade till i en av sidenstäderna, inte den för europeiska turister, utan den andra. Där bodde vi på lyxhotell för att kunna sanera oss och kläder och sova ut i riktiga sängar, för hela 247 kronor natten. En av personalen på hotellet var euforisk över att få prata engelska och vi fick en förträfflig service. Och vidare med tåg till Xiamen där en färja skulle ta oss över till Taiwan och Taipei. Det var en resa, det! Fantastisk och känns helt ogenomförbar idag. En sån resa kommer aldrig mer att upprepas. I facebooksgruppen Tågsemester ser jag hur folk avbokar sina Transsibiriska tågdrömmar, en efter en. Förutom att UD avråder oss att resa till Ryssland, så vem vill? Och Kina, passé som resmål.

Men en dröm kvarstår, att åka till Gammalsvenskby i Ukraina. Denna kvarleva av svensktalande från Dagö, på den tiden ön var i svensk besittning.

Efter en tvist med godsägare Stenbock 1782 fick tusen svenskar ett nytt område i dagens Ukraina. Och så var det bara att knata genom vinter och strapatser, och hälften överlevde vandringen och bosatte sig. Trots bristen på kontakt med Sverige behöll byborna sina svenska traditioner och sin lutherska tro och sitt språk, en mycket östsvensk dialekt. Och en revolution och inbördeskrig senare, flera ”vanliga” krig och ockupationer senare inklusive flera nationsbyten finns det fortfarande en liten grupp svensktalande ättlingar till dessa. Och nu är det krig igen!

Men drömmen alltså, att få komma till Gammalsvenskby. Delta i en svensk gudstjänst i den kyrka byggd av svenska medel. Ta del av människornas märkliga öden genom århundranden, krig och farsoter, glädje och gamman. Och nu står ryssen där igen. Närheten till Krim och kraftdammen som förser området med el och vatten är riskfyllt. Och förstås, oron är lika stor där som i hela Ukraina.

Men en drömresa till och en dröm om fred, förstås!

Anna Sigrid Pettersson
annasigrid@vallentunanya.se