AI får inte bli vår intellektuella snabbmat

Av Uffe Lindeborg

Felaktig användning av AI-verktyg riskerar att sänka kvaliteten på vår kommunikation. Inte därför att tekniken är dålig, utan därför att vi människor ibland är lite för bekväma.

AI är ingen sanningskälla. Det är ett tekniskt hjälpmedel. En mycket avancerad ordbehandlare, om man så vill. Men ingen skulle komma på tanken att fråga en skrivmaskin hur man bäst uppfostrar sina barn.

Rätt använd kan AI hjälpa oss att sortera material, hitta strukturer, pröva formuleringar och spara tid. Den som arbetar klokt med verktygen kan nå mycket goda resultat. Men det kräver fortfarande omdöme, faktakoll och ansvar.

Det oroar mig när politiker bygger argumentation och till och med uppföljningsmodeller utifrån vad deras AI ”tycker”. Där går gränsen. Tekniken har inte kommit så långt att den kan ersätta mänsklig analys, ideologisk övertygelse eller politiskt ansvar. Den delen av vårt samhälle får vi inte släppa taget om.

Tänk på hur kosten förändrades när husmanskosten fick stå tillbaka för snabbmat och halvfabrikat. Vi vann tid. Men ofta på bekostnad av kvalitet, näring och eftertanke.

På samma sätt kan AI bli vår intellektuella skräpmat om vi använder den varje dag utan att fråga vad som faktiskt finns på tallriken.

Det farliga är inte att maskinen skriver snabbt. Det farliga är när vi slutar tänka långsamt. AI kan vara ett utmärkt redskap. Men det är fortfarande vi som måste hålla i pennan, kontrollera fakta och ta ansvar för orden. Annars riskerar kommunikationen att bli välformulerad, snabb och fullständigt tom på mänskligt innehåll.

Det är en skillnad som vi måste fortsätta att försvara.