Av Victoria Sid
I våras klev Vallentunabon Erika Steorn på rollen som generalsekreterare för organisationen Tjejzonen. Många unga tjejer mår i dag dåligt men om samhället kunde bli bättre på att lyssna och se varandra tror Erika att mycket hade kunnat se annorlunda ut.
– Vi ser att den psykiska ohälsan ökar och den ökar mest bland unga tjejer. Det är väldigt oroande, säger Erika.
Hemma i villan i Uthamra, inte långt från Lovisedalsskolan där hon varit rektor, ligger broschyrer från föreläsningar på bordet. Erika som kommit in med stormsteg på Tjejzonen har många tankar och idéer om hur hon ska sätta en ny struktur.
– Vi har räddat livet på många unga tjejer genom de här 26 åren och det är ett viktigt arv att förvalta, fortsätter hon.
Av sina tidigare erfarenheter inom skolvärlden, senast som skolchef i Vallentuna, har hon sett elevhälsan monteras ner och hur skolan fått ansvar att lösa alla samhällsproblem. Många, framförallt tjejer hamnar mellan stolarna och den psykiska ohälsan ökar i gruppen. Tjejer i dag känner sig mindre trygga i sig själva, menar hon.
KUNSKAPSNAV. Som ny har Erika många tankar och idéer. Med bakgrund inom skolans värld har hon bevittnat hur stödstrukturerna fallerar och stort ansvar läggs på skolan. Framåt vill hon att Tjejzonen ska bli ett kunskapsnav. Foto: Victoria Sid
– Förr var det nästan bara killar som var stökiga och utåtagerande. Det är ett nytt fenomen med tjejer som är kaxiga och stökiga. Det breder ut sig, det grundar sig i en känsla av att inte duga och räcka till. Att behöva ta till de extroverta uttrycken för att det bubblar i en, säger Erika som menar på att tysta flickor som vanligtvis inte blivit sedda fått sällskap av fler utåtagerande medsystrar.
Lyssna och se
Hon tror att vi som samhälle glömt bort att lyssna och se varandra. Många vuxna brukar även gissa sig till hur barn och unga mår istället för att ställa frågan. Erika tror även en stor del av problemet är att barn inte får lära sig att hantera känslor och att många saknar en naturlig relation till det som är mörkt och svårt.
– Vi lär inte våra barn att hantera livets skrubbsår. Vi lindar in oss och våra barn i bomull istället för att acceptera att livet består av skrubbsår. Man ska kunna plåstra om skrubbsår men det gör ont. Det gör ont att förlora en vän och alla känslor är tillåtna. Sorg är en negativ affekt som vi försöker utplåna när den är en del av att vara människa.
DÄMPA. Svår psykisk ohälsa kommer nog aldrig gå att utrota men mycket oro, ängslan och ångest kan dämpas om samhället blir bättre på att lyssna menar Erika. Foto: Victoria Sid
Kroka arm
För att nå ut med kunskapen om Tjejzonens arbete vill Erika att organisationen ska bli ett kunskapsnav och en naturlig kunskapsauktoritet när det gäller psykisk ohälsa primärt riktat mot unga tjejer. Hon har även planer på att vara bron som får civilsamhället och näringslivet att kroka arm.
– Kan vi i civilsamhället erbjuda näringslivet känslan av meningsfullhet och gåvan att få bidra till samhället så kommer det att innebära en ökad produktivitet.
Men framförallt vill hon att Tjejzonen och liknande organisationer inte ska behövas. Att de finns visar på att samhället har misslyckats.
– Det ska fungera ändå. Det är en långsiktig vision, säger Erika.