Mikaela fick Vallentuna att springa sakta

Av Victoria Rubinsson

Vallentunabon Mikaela Ahl efterfrågade några att springa långsamt med i Vallentuna och efter stort intresse i sociala medier startades en slow runner-grupp som nu har 200 medlemmar.

– De som har varit med har varit jättepeppiga efteråt och känt ”vad kul, nu kommer jag äntligen ut”, säger Mikaela innan en av gruppens löprundor.

Vid middagstid en tisdag har Mikaela Ahl tagit sig till Kulturhuset i Vallentuna. Här brukar hon och de andra löparna i hennes slow runner-grupp samlas innan de ger sig iväg på en gemensam springtur på runt fem kilometer. Initiativet kom från att Mikaela och en vän länge pratat om att börja springa ihop, men då vardagspusslet ofta kom emellan testade hon i stället att slänga ut frågan på Facebook.

SLOW RUNNER. När Mikaela och hennes vän inte tog sig ut på löprundor tillsammans vände hon sig i stället till Facebook. Nu har hon en slow runner-grupp med över 200 medlemmar. Foto: Victoria Rubinsson

– Jag tänkte bara något tillfälle men då var det så himla många som skrev så då skapade jag en grupp, säger Mikaela som redan första dygnet fick in 80 medlemmar.

I dag är gruppen uppe i över 200 medlemmar men riktigt så många kommer det inte på löpturerna.

– Vi har varit allt ifrån två upp till ett tiotal.

Att springa i ett lägre tempo utan prestationskrav har på senare år blivit en trend och de som följt med på löpturerna i Vallentuna har varit positiva till konceptet. En del har sprungit sin första femkilometersrunda medan andra är maratonlöpare som ser gruppens träning som ett bra återhämtningspass. Några gånger har även deltagares barn och hundar hängt med.

– Vi försöker springa sakta. Det är många löpargrupper där det ska vara tempo och distans, man kan nörda ner sig hur mycket man vill i löpningen men jag ville att det skulle vara enkelt och vill man vara med ena dagen och inte andra är det okej.

REKORD. Till tisdagens pass kom 11 löpare, något av ett rekord. Vissa hade varit med förut medan andra var helt nya och alla var duktiga med reflexerna i mörkret. Foto: Victoria Rubinsson

Omröstningar

Varje vecka lägger Mikaela upp omröstningar om dagar och tider och förslagen som får flest röster gör hon om till event som man kan tacka ja till. Hur man väljer att delta är helt upp till en själv.

– Någon kanske viker av för att man inte vill springa hela rundan eller har en tid att passa. Jag brukar säga att vi startar och stannar på samma ställe. Vad som händer under tiden spelar ingen roll. Vill man lyssna på något och inte gagga med andra så får man göra det, säger hon och fortsätter:

– Jag tänker också nu när det är mörkt och det är lite halt ibland, om man springer och skadar sig så är det skönt att ha en grupp som tänker ”var är den personen” När vi kommer tillbaka.

När det är tio minuter kvar till kvällens pass börjar löparna en efter en trilla in till samlingsplatsen. Vissa har varit med några gånger medan andra är med för första gången. Alla har reflexer och några har skaffat pannlampor för extra ljus. Tisdagskvällen i början av november är varm för årstiden men vad som händer när vintern kommer råder delade meningar om i gruppen.

BEKANTA. Så fort några börjat trilla in till uppsamligsplatsen var samtalen igång fram till att det var dags att ge sig iväg på rundan. Foto: Victoria Rubinsson

RÖSTAR FRAM TIDER. Varje vecka görs omröstningar i gruppen om tider och dagar, de som får flest röster blir event där man kan tacka ja till att vara med. Foto: Victoria Rubinsson

– Jag gillar inte att springa när det är kallt och halt men vi har flera som är så ”det är bara att ta på broddar” men jag har en tanke om att springa uppe på IP på deras löparbana, säger Mikaela.

Men innan vintern är här hoppas de alla att några till från Facebookgruppen ska våga sig ut på löprundorna.

– Jag tror verkligen att den här gemenskapen bidrar till att man också tar sig ut. Vissa är med exakt varje gång och det är jättekul men det hade varit kul om fler vågade sig ut, säger Mikaela.