REPORTAGE 2022-10-20 KL. 08:30

Allhelgona och halloween – så hör helgdagarna ihop

Av Eva Sahlström/Gazzine

Allhelgona och halloween – så hör helgdagarna ihop

Månadsskiftet oktober/november är årets mest förvirrade tid vad gäller helgdagarna. Är allhelgonadagen och alla helgons dag samma dag? Och vilken dag är det dags för bus eller godis?

När jag gick i skolan hade man bara en lovdag under hösten, fredagen vid allhelgona. Numera har skolorna höstlov hela veckan, på fritidshemmen halloween-pysslar man i orange och svart och till helgen åker familjerna ut och tänder ljus på anhörigas gravar.
Men vad är det egentligen för traditioner vi håller på med den här veckan? Och framför allt, vad är den korrekta benämningen på de olika dagarna?

Stark anknytning till döden
Helt klart är att det här är en vecka med stark anknytning till döden, med rötterna i keltiska traditioner. De irländska kelterna hade ett firande varje kvartal, och när skördesäsongen tog slut och vintern tog vid 31 oktober firade man till dödsguden Samhains ära.
Liksom vid andra brytningstider under året trodde man att natten mellan sista oktober och första november var full av övernaturliga krafter, som demoner och spöken. För att skrämma bort dessa tände druiderna eldar. Traditionerna övertogs sedan av de kristna germanerna, som inte firade Samhain men väl minnet av sina döda. Inte minst de helgonförklarade.

Kristet helgonfirande
Den kristna högtiden alla helgons dag infaller traditionellt den 1 november, men i Sverige blev den först flyttad till första söndagen i november 1772, och 1953 till första lördagen (för att få en till helgdag, lördag var ju arbetsdag då). Fredagen före alla helgons dag kallas allhelgonaafton. Och hela helgen från fredag kväll till söndag kallas för allhelgonahelgen, eller bara allhelgona.

Den 1 november har dock behållit lite av sin status i den svenska almanackan då den fortfarande kallas för allhelgonadagen och det inte är någon namnsdag den här dagen. Seden att tända ljus på gravar vid allhelgonahelgen växte fram i Sverige under 1800-talet, och det är väl vad vi förknippar allhelgona med idag.

Halloween i USA
Men halloween då? Ja, det är en vidareutveckling av Samhain. När irländarna emigrerade till USA i stora skaror under 1800-talet tog de med sig sina gamla traditioner som blandades med traditioner från andra länder. Så småningom blev det ett firande för barnen och under 1950-talet tog man åter upp den tidigare traditionen trick or treat, det som på svenska blivit bus eller godis, det vill säga när barnen går runt och tigger godis och gör något bus om de inte får något.

Ursprungligen skar man ut lyktor ur rovor och andra rotfrukter till halloween, men i USA började man använda pumpor till så kallade jack-o-lanterns. Jack med lyktan sägs vara en död man som irrar omkring i världen eftersom han inte fick komma in i himlen och lurade djävulen så att han inte kom till helvetet heller.

Halloween i Sverige
Under 1990-talet kom halloween-traditionen till Sverige, och den verkar nu ha fått ett starkt fäste i Sverige, med pumpalyktor, häxor, spöken och annat magiskt och skräckinjagande. Det råder viss förvirring om vilken dag man går ut för bus eller godis, men ska man följa traditionen är det den 31 oktober som gäller – halloween kommer av All Hallows’ Eve, det vill säga alla helgons afton. Som ju traditionellt är kvällen före allhelgonadagen 1 november.

Har du förfasat dig över att vi drabbats av en otrevlig amerikanisering kan du alltså vara lugn. Halloween inte bara heter samma sak som allhelgonaafton, båda traditionerna har samma ursprung och är liksom de flesta högtider vi firar en salig blandning av traditioner från olika länder med både hedniska och kristna grunder.

Eva Sahlström/Gazzine