Insändare L: Besegra ensamheten

Av Vallentuna Nya

INSÄNDARSKRIBENTER. Ylva Mozis (till vänster) och Amelie Tarschys Ingre.
Foto: ROFFE ANDERSSON/PRESSBILD

En av tre unga vuxna lider av ofrivillig ensamhet – och det gäller även lika många av våra äldsta invånare.

Ensamheten är en stor plåga men också ett påtagligt hälsoproblem. Den kan leda till sjukdom och rentav förtida död. Låt oss tillsammans göra något åt det! Vården kan bistå – kanske med ett recept på social aktivitet?

Sjukvården och politiken kan inte bota ensamhet, vi kan inte med politiska beslut ge människor meningsfulla relationer och eller skapa vänskapsband. Men vi kan ge förutsättningar för att upptäcka problemet, och för att vi som medmänniskor kan hjälpa varandra.

Det finns kända riskfaktorer för ensamhet. Vid viktiga trösklar i livet – när man byter skolform, flyttar hemifrån, om man skiljer sig, när vänner och anhöriga går bort – då är risken större. Det kan också finnas tecken på ohälsa och problem som bottnar i ensamhet. Detta måste vården få kunskap om och bli bättre på att upptäcka.

Det finns också kunskap om vad som hjälper. Aktiviteter och insatser som bygger på delaktighet och samvaro, och där olika aktörer samverkar. Civilsamhället och föreningslivet har en viktig roll. Liksom sjukvård och skola. Aktiviteter och mötesplatser behövs för både yngre och äldre.

Vi vill införa möjligheten för husläkaren att skriva ut ett recept på social aktivitet – precis som man kan få ett recept på fysisk aktivitet i dag. Då hänvisas man till en arrangör eller aktör som kan hjälpa en vidare utifrån de egna behoven och förutsättningarna. Och vi vill utveckla mer kunskap och fler metoder.

Vuxenlivet ska inte behöva börja och sluta i social isolering. Bryt ensamheten!

Amelie Tarschys Ingre (L),
vice gruppledare Region Stockholm
Ylva Mozis (L), gruppledare Vallentuna