Hotet mot hemsjukvården

Av Stefan Joulin

Jag jobbar som sjuksköterska inom ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet) och dagligen besöker jag svårt sjuka patienter i deras hem. Att kunna erbjuda vård i hemmet är viktigt för att hela sjukvårdssystemet i Sverige ska fungera – våra patienter som behandlas i hemmet tar därmed inte upp några vårdplatser på sjukhus och de slipper åka ambulans in till akuten titt som tätt eftersom de istället har daglig kontakt med oss och får bra vård i sin hemmiljö. Utan ASIH skulle det svenska vårdsystemet kollapsa.

Många av patienterna som jag besöker vårdas i livets slutskede med diagnoser som cancer, organsvikt, avancerade endokrina sjukdomar mm. Mina besök är ibland brådskande och det händer ofta att jag får samtal som gör att jag snabbt måste kunna åka iväg för att ta hand om nästa patient.

I mitt arbete har jag med mig en akutväska som väger cirka tio kilo, blodprodukter, mobil droppställning, hygienartiklar som till exempel blöjor och inkontinensskydd osv. Många av våra patienter bor i hyres- och bostadsrätter med begränsade möjligheter till att parkera nära entrédörren vilket gör att jag måste nyttja min tillåtelse att stå på platser där det vanligtvis råder p-förbud. Jag har, liksom ambulans, polis och räddningstjänst, tillåtelse att stå där jag behöver för att kunna göra mitt jobb.

Trots att jag är en sjuksköterska i tjänst, med ett tydligt parkeringstillstånd i framrutan som hänvisar till Trafikförordningen 11 kap. §9 punkt 6 får jag ofta p-böter som jag självklart protesterar mot och hamnar således i telefonköer med berörda parkeringsbolag.




Vanligtvis ställer jag mig på en vanlig gästparkering, oftast belägen långt ifrån entrédörren, och måste då istället bära all vårdutrustning längre sträckor. Det här tar tid som jag annars skulle kunna lägga på vård av patienter.

Parkeringsföretag som Europark, Apcoa och Hojab struntar fullständigt i när jag ännu en gång ringer och protesterar mot en p-bot. Tydligen uppvaktar dessa p-bolag fastighetsägare i bostadsrättsföreningar och säljer sin parkeringstjänst med en kickback till bostadsrättsföreningen som belöning. Folk tjänar alltså pengar på att försvåra för sjukvårdspersonalen att göra sitt jobb.

I mitt senaste samtal med Hojab får jag höra att ”kommunen äger inte marken – då gäller inte ditt tillstånd att du kan parkera var du vill”. Förutom att ha koll på patienternas vitalparametrar, blodvärden och behandlande medicin, ska jag alltså också veta vem som äger marken där de bor för att veta om jag kan parkera eller inte?

Med den här utvecklingen kommer våra patienter snart bli drabbade ännu mer, få sämre vård, eller i värsta fall bli utan vård, för att vårdpersonalens tid går åt till att leta parkering, ordna med parkeringstillstånd, ladda ner olika parkeringsappar och protestera mot p-böter. När jag förklarar detta för kvinnan i luren från parkeringsföretaget Hojab blir hon aggressiv, höjer rösten och skriker att hon ska ringa och anmäla mig till min arbetsgivare men varsågod att ringa mina chefer, ingen kommer svara – de har fullt upp med att sitta i telefonkö och protestera mot alla p-böter.

Från början hade parkeringsvakter uppgiften att hålla gatorna framkomliga för räddningsfordon medelst hot om böter, nuförtiden handlar deras jobb framförallt om att dra in pengar till firman. Parkeringsvakter har gått från att vara en samhällsfrämjande tjänst till att vara tärande och vinstdrivande i privat syfte.

Min spaning är även att dessa företag med hjälp av diverse digitala lösningar där parkeringsappar ingår tagit bort den personliga aspekten och nu handlar det bara om effektivitet och att kunna driva in pengar så fort och smidigt som möjligt, du får alltså inte ett enda namn att härleda när du kontaktar dessa företag, på boten står det en siffra för vem som lappat din bil och personerna på Hojab svarar inte ens med sina förnamn när du ringer, en helt anonym operation antagligen för att kunna vara så skamlösa som möjligt.

Mvh
Stefan Joulin
Specialistsjuksköterska