KRÖNIKA 2021-03-18 KL. 10:27

Krönika: Lätt matfixerad? - Gud så gott

Av Anna Sigrid

Krönika: Lätt matfixerad? - Gud så gott

Jag har nämnt det, va, lätt matfixerad? Det är så gott och så roligt. Men sen är det allt annat också, nyttigt och näringsrikt.

Onsdagskvällarna är riktigt roligt med mästerkockar och tänk om jag som lärare hade varit lika uppmuntrande, pedagogisk förklarande och tydlig som Mischa Billing. Hennes fantastiska förmåga att, trots att hon sågar folk och ber dem lämna tävlingen så gör hon det på ett så vänligt och berikande sätt att de ler! Henne borde jag sett och hört innan jag själv började undervisa!

Jag gillar att läsa kokböcker också. Bläddrar gärna och äger ett flertal. Inspireras av och hittar på och ogillar starkt Några av mina kokböcker är utgivna under kriget och det är fascinerande att läsa hur en gör kaffe på cikoria, soppa på nässlor och drycker på hallon och vinbärsblad. Likaså min mormors kokbok, Hemmets kokbok, utgiven 1913, samma bok som jag hade som lärobok 1973. Tiderna förändras och receptet på falsk sköldpaddsoppa har utgått.

Intressant serie
En riktig intressant input för min matfixering är en teveserie, på Svt play finns: Gud så gott! En serie i sju delar med Johanna Westman, kock och Anna Lindman, reporter med religion och andlighet som område. Båda är programledare och undersöker de olika religionernas förhållande till mat. Och det är många olika personer som intervjuas (och det lagas mat också). Från olika religiösa samfund, men också mathistoriker (älskar Richard Tellström!) religionshistoriker, religionspsykologer, kostforskare och näringsfysiologer. Så vansinnigt spännande. Huvudfrågan är: ”Varför bryr sig gud så mycket om vad vi äter?” Och den frågan försöker besvaras utifrån alla medverkandes specialkunskaper. Otroligt intressant.

Jag, i min tur, som svensklärare funderar också på orden och talesätten. Jag menar, vi talar om vårt levebröd, men aldrig om vårt levekött. I våra windowsprogram har vi olika typsnitt och olika för rubrik och brödtext. Och talesätt, att låta maten tysta mun, vi ska också ta skeden i vacker hand, ju fler kockar desto sämre soppa, man blir vad man äter, och så vidare. För att inte tala om: Champagne ska vara kall, torr och gratis eller den moraliserande: De flesta självmord begås med kniv och gaffel.

Nä, men jag gillar mat, och är det skåningarna som säger: God mat, mycket mat och mat i rättan tid? Väl medveten om att mycket mat kan bädda för hälsoproblem, då passar det ryska talesättet bra: Skåla för de andras hälsa, ät för din egen! Talesättet i vår familj, där det under en period kunde trilla in oväntade gäster: Blir vi inte mätta finns det alltid knäckebröd!