Det bästa med gäster är rester

Av Anna Sigrid Pettersson

Då kliver vi in i påskfirandet, julen är över, fastan likaså och det är dags för fest och firande.

Ungar har ledigt från skolan och fyra dagars helg ger vila för de hårt arbetande vuxna. Det blir också tid för resande, en del till fjällen, en del till farmor eller kusiner, eller så samlas de allihop i fjällen. För hemmavarande familjer dukas påskens långbord i bekant hemmamiljö. Ännu har inte restauranger infört ”klassiskt påskbord”.

Festmåltiderna kring påsken är mångt och mycket likt julens, grisen är utbytt mot lammet och mängden pepparkakor har ersatts av mängder med ägg. Men sillen är där och laxen och finpotatisen, gubbröran samt köttbullarna.

När små barn finns runt bordet så kan en ge sig på att småkorvar finns på samma bord, det vill säga prinskorvar. Och samma lika som på julen, alla vill ha just sin maträtt på bordet så det blir långt och rikligt och, förstås, riktigt, riktigt gott. En fridfull måltid där alla får sin favorit och ingen gnäller.

På mitt påskbord står också alltid nässelkokott. Årets sena påskhelg har gjort att jag sluppit förbereda nässelstånden med miniväxthus, det kommer att gå att klippa rakt av, rensa, förvälla, blanda med smält rödlök och så ägg på det, skjuss in i ugnen så äggvitan stelnar.

Det funkar nästan som sufflén, det är något som gästerna får vänta på. Ugnskokta ägg i all ära, nä tack, det ska vara så där precis lagom så när skeden klyver gulan rinner den sakta ned och förgyller nässlorna.

Gäster ja, och det bästa med fester är förutom gäster, är ju alla dessa rätter och så alla rester. Visserligen kan det ha lagats mat i dagar innan festmåltiden, men sen, det blir ju rester.

Små spännande förpackningar av, vadå? Men flisor av rökt lamm på dagen efterlunchens omelett, eller de där ägghalvorna som blev kvar, låta dem flyta på spenatsoppan, eller nässelsoppan och orken och nässlorna finns. Köttbullar, gafflade så där på knäckebrödet till frukost. Resterna av laxen, oavsett tillredning, rökt eller gravad, göm den in en laxpudding. Och sill, det är ju alltid sill, men plötsligt är den i det närmaste utfiskad. Köps det sill och ställs på bordet så ska det banne mig inte bli några rester. Sillen är rödlistad och utfiskad.

Det är ett märkligt öde den delar med strömmingen. Den rikliga förekomsten av sill och strömming i Östersjön och Nordsjön, har i princip varit fattigföda för generationer av svenskar. Nu blir det lyxmat tillsammans med gröten. Det bästa med gäster är rester. Och må ni alla njuta av vår, sol och påskamat. Glad Påsk!