Krönika: Jag ångrade inget samtal

Av Jessica Jäger

Kalendern såg rödvitrandig ut av blocken med inbokade samtal varvade med inlagda pauser. Jag hade lyssnat på rådet från de senaste årens säljutbildningar: ”Boka samtal, sätt dig själv framför fler människor”. Som sångerska har jag länge varit bortskämd med att uppdragen kommer till mig men som affärscoach är jag fortfarande relativt okänd, så före jul gjorde jag som coacherna sa och bokade samtal.

Barnens första skoldag började, för mig, med ett fantastiskt samtal. Företagaren framför mig berättade om sina verksamhetsutmaningar och jag såg hur ett samarbete oss emellan kunde ta henne förbi dem och mot det hon ville uppnå. Hon bestämde sig för att läsa min bok, ”Jag leder! 13 strategier för självledarskap”, först och vi bokade in en ny tid för samtal längre fram.

Nästa person dök inte upp, och inte den efter heller. Jag rannsakade mig själv: Var jag för otydlig? Borde jag hört av mig dagen innan och bekräftat? Båda personerna hade själva valt mötestid och mitt bokningssystem hade automatiskt skickat ut en vänlig påminnelse, både dagen innan och en timme före samtalet.

Jag ringde den ena och möttes av en telefonsvarare. Den andra hade jag utbytt några ord med på en social mediaplattform, så jag skrev till henne där. Så småningom fick jag veta att båda tagit fel på dag.

Den första veckan förflöt och helt magiska samtal varvades med uteblivna, försenade eller flyttade dito. Antingen var livet allmänt rörigt för många efter helgerna eller så hade jag inte lyckats förmedla värdet av samtalen på förhand. Jag satt peppad och redo att ge till varje människa.

När helgen kom ville jag kasta in handduken. Det tog mycket energi att sitta i samtal och att administrera de uteblivna mötena, och när det mesta på min att göra-lista dessutom blev ogjort kändes det inte värt det.

Som tur var såg nästföljande vecka likadan ut: rödvitrandig. Nu hade granen flugit ut och de flesta samtalen blev av. Jag pratade med företagare som skrattade, grät och fick gåshud. Min man brukar ställa sig frågande till att människor gråter när jag coachar. Nu grät de redan under säljsamtalen. När jag berättade det, sa han: ”Vad gör du, egentligen?”

Jag lyssnar. Jag möter dem där de är. Jag hjälper dem att se vägen klart.

Jag ångrade inte ett enda samtal.