Ökade klassklyftor i Vallentuna

Av Daniel Bergholm

Större skillnader - här tjänar man mest och minst i kommunen. 94 300 kronor. Så mycket skiljer i årsinkomster mellan områdena med högst respektive lägst inkomst i Vallentuna, och avståndet har ökat de senaste åren. Mest tjänar man i Vallentuna södra tätort, medan man i Vallentuna centrala tätort tjänar minst.

Mätningen är gjord av Statistiska Centralbyrån (SCB) mellan åren 2015 och 2021. Den visar på den ekonomiska medianinkomst som kommunens olika delar har i genomsnitt. Kommunen består av sju olika områden: Vallentuna södra tätort, Vallentuna västra tätort, Vallentuna östra tätort, Lindholmen, Vallentuna landsbygd, Karby-Brottby och Vallentuna centrala tätort.

Högst inkomst hade Vallentuna södra tätort med 360 300 kronor per år, medan Vallentuna centrala tätort hade lägst inkomst med 266 000 kronor per år.

17 000 kronor på sex år

Skillnaderna mellan området med högst inkomst respektive lägst har också ökat över tid. 2015 skiljde knappt 77 000 kronor, och på sex år ökade gapet till 94 300 kronor. Precis som 2015 var det Vallentuna södra tätort som tjänade mest och Vallentuna centrala tätort som tjänade minst, 335 500 respektive 258 900.

Men det är inte bara i Vallentuna som klyftorna ökar. Skillnaden mellan områdena med högst och lägst inkomst har ökat i 17 av 26 kommuner i Stockholms län.

Medianinkomsten för kommunen som helhet var 327 000 kronor 2021, vilket är högre än de flesta andra kommuner. Sedan 2015 har den disponibla inkomsten i kommunen ökat med sex procent.

FEL RIKTNING. Ulf Sellgren (V), menar att de ökade klassklyftorna i Vallentuna riskerar att skapa utanförskapsområden och fler människor som inte känner sig som en del av samhället. Foto: Roffe Andersson

”Sverige förändras”

Ulf Sellgren (V), ordförande för Vänsterpartiet i Vallentuna, är inte överraskad över siffrorna. Han påpekar att den här utvecklingen varit en trend i hela Sverige de senaste 20 åren.

– Att vi ser samma ökning av klyftorna även i Vallentuna är inte speciellt konstigt. Skillnaden mellan 2015 och 2021 är en ren avspegling på hur Sverige förändrats, säger han.

Att olika områden i Vallentuna tjänar olika mycket har bland annat att göra med att många äldre har bostäder i centrala Vallentuna, samtidigt som många vuxna ”i kärriären” flyttar in i nyare bostadsområden.

– Naturligtvis spelar demografin in. Det finns också en större andel flerbostadshus i den centrala tätorten. I våra villaområden, exempelvis södra Vallentuna, behövs det högre inkomster för att kunna köpa sitt boende. Det är många nybyggen där och i sådana områden är befolkningsstrukturen förhållandevis homogen – många barnfamiljer, där vuxna individer har relativt höga inkomster, säger Ulf Sellgren (V).

Vad ser ni för långsiktiga konsekvenser?

– Att klyftorna ökar är inte rätt väg att gå om vi vill ha sammanhållning och ett tryggt samhälle för alla. Långsiktigt riskerar vi att skapa utanförskapsområden och fler människor som inte känner sig som en del av samhället.

Vad krävs för att vända den utvecklingen?

– Vi vill betona vikten av att planera för en blandad bebyggelse i alla våra bostadsområden. Med blandad bebyggelse menar vi villor, radhus, kedjehus och flerbostadshus, då företrädesvis med hyreslägenheter.

– Varje år kompenseras samtidigt bara delar av pris- och löneökningarna i kommunens budget, vilket minskar de reella resurserna till vår gemensamma välfärd. Vi ser det som oerhört viktigt att värna skolan, vården och omsorgen, inte för att det i sig minskar inkomstklyftorna, men det har en viktig kompensatorisk effekt – alla barn och ungdomar ska ges goda förutsättningar och alla äldre och sjuka ska behandlas med respekt, säger Ulf Sellgren (V).