Åbybergskyrkan bjöd in till politikersamtal

Av Anneli Leijel

Det var fullsatt, varmt och hög medelålder i publiken när Åbybergskyrkan traditionsenligt bjöd in till politikersamtal några veckor före valet den 11 september.

Representanter för alla åtta partier som sitter i Vallentunas kommunfullmäktige var på plats.

Moderator var Micael Lindholm, tidigare journalist och numera pensionär. Han berättade att det kyrkosamfund som Åbybergskyrkan tillhör, Equmeniakyrkan, tidigare Svenska missionsförbundet, har en lång tradition av att intervjua politiker inför valet. Ända sedan 1968 och än i dag frågas alla partiledare ut i Vårgårdabygden. Lokalt sker olika former av politikersamtal.

– Vi har tre ämnen som Equmeniakyrkan fokuserar på i valrörelsen: Social utsatthet och dess konsekvenser, klimatförändringar samt migration och integration, sa Micael Lindholm.

Kvällen var upplagd så att en, eller ett par personer, från Åbybergskyrkan och Centrumkyrkan fick inleda med att ge sina reflektioner och ställa frågor kring vart och ett av de tre ämnena. Sedan fick politikerna svara i tur och ordning.

Först ut var social utsatthet som framför allt kom att handla om skolan, vikten av att barn som behöver det får extra resurser och att fler elever måste få hjälp och stöd så att de går ut med godkända betyg.

Kriminalitet

Frågorna till politikerna löd:

Hur vill ni vända trenden så att inte Vallentuna som kommun blir en grogrund för kriminalitet? Hur vill ni skapa trygghet i Vallentuna?

När alla åtta partier gett sina svar var de slående överens. Samtliga poängterade hur viktigt det är med tidiga insatser, förebyggande åtgärder och att samarbetet mellan polis, socialtjänst och skola fungerar.

– När det gäller samarbete mellan polis, socialtjänst och skola så måste jag ge en eloge till det politiska styret, eftersom det fungerar väl. Det behöver få kosta, annars kostar det väldigt mycket mer framöver, sa Nicklas Steorn (MP).

Jerri Bergström, (S) och Lars Carlsson, (C) nämnde särskilt skolornas samarbete med föreningslivet och Martin Siltanen (SD) ville se en satsning på E-sport, för att locka elever till vissa gymnasieprogram.

– Vi tänker att för att kunna komma in på de program som har e-sport måste man ha vissa betyg. Man ska till exempel kunna ha e-sport som en del av teknik, sam och natur på gymnasiet, sa Martin Siltanen (SD).

Foto: Anneli Leijel

Parisa Liljestrand, (M) som själv är utbildad lärare, menade att det är dags att utmana skolans strukturer.

– Det har sett nästan likadant ut i 100 år. För en del barn, att de går ut skolan utan fullständiga betyg, beror på att skolan inte passar de barnen. Våga prova alternativ. Man behöver jobba på en organisatorisk nivå med hur stödet till barn ska se ut.

Satsa på socialtjänst

När moderatorn Micael Lindholm bad politikerna att kort svara på frågan, vad är det viktigaste för social utsatthet, för att vända trenden, gav Liberalernas Ylva Mozis och Parisa Liljestrand, (M) samma svar – En ny socialtjänstlag som gör det möjligt för socialtjänsten och skolan att dela information mellan sig om elever. Idag är detta inte möjligt på grund av sekretess och hur lagen är utformad.

– Det är det absolut viktigaste, efter satsningar på skolan som är nummer ett, sa Ylva Mozis (L).

Jerri Bergström, (S) och Martin Siltanen, (SD) ville båda underlätta för unga att få en bostad. Ulf Sellgren (V) ville ha höjd skolpeng och Nicklas Steorn (MP) mer pengar till socialtjänsten.

För att klara de klimatmål som satts upp i Parisavtalet, behöver utsläppen av växthusgaser i Vallentuna minska med 12 procent per år och det är vägtrafiken som står för den största andelen av utsläppen.

Klimatfrågan

Två åhörare från Klimatsmart Vallentuna tog upp ämnet klimatförändringar. De önskade att Vallentunas politiker samarbetade mer i en tydlig klimatöverenskommelse. Ingen av politikerna hakade på och skapade någon större debatt kring den frågan.

Jerri Bergström (S) höll dock med om att planen behöver bli mer konkret och Ulf Sellgren, (V) önskade att kommunen tar fram en specifik klimatbudget.

Vad behöver då Vallentuna göra för att klara klimatomställningen och hur ska man komma åt transportberoendet?

SD fick börja med att svara och Martin Siltanen sa att man vill få upp vätgasstationer i Vallentuna.

– De släpper ut noll kolatomer.

Nicklas Steorn, (MP) hakade på:

– Kräv vätgasdriven reservkraft. Skapa flera bilpooler. Bygg ut cykelvägar.

Lars Carlsson, (C) sa att alla kommunala byggnader ska ha solceller och Michel Louis, (KD) ville också se fler solceller men även kärnkraft.

Parisa Liljestrand (M) sa:

– När jag talar med människor känner sig flera överväldigade av klimatfrågan. De känner att de inte kan påverka, så de gör ingenting. Det är livsfarligt. Vi i kommunen ska lyfta fram hur man kan göra bra och hållbara val.

Det tredje och sista ämnet för kvällen var integration och migration. Frågan till politikerna löd:

Hur förbättrar vi förutsättningarna för integrationen i Vallentuna?

Ylva Mozis, (L) och Michel Louis, (KD) nämnde båda att kombinationen av yrkespraktik och att lära sig svenska, är det bästa för att snabbt komma in i samhället och få ett socialt sammanhang. Ulf Sellgren (V) vill se ett lokalt SFI i Vallentuna.

Både KD och SD sa att Sverige tagit emot fler personer än vad man klarar av att integrera.

– Mellan 1960 och 1990 fick cirka 10 000-20 000 personer permanent uppehållstillstånd varje år i Sverige. Mina föräldrar kom från Finland så jag är andra generationens invandrare. Men nu har vi har vi enorma problem med integrationen. Vi har gett ungefär 100 000 permanenta uppehållstillstånd per år de senaste åren. Vi behöver ta en paus, sa Martin Siltanen (SD).

Jerri Bergström (S) lyfte fram boendefrågan.

– Att börja bostadsresan i Vallentuna är svårt. Vi är överlägset sämst i Sverige på hyresrätter, fortfarande. Detta behöver lösas först.

För Nicklas Steorn (MP) är bostadsfrågan också det viktigaste för en välfungerande integration. Men på ett annat sätt:

– Idag får man som nyanländ hjälp med ett boende i två år. Ändra bosättningslagen till fyra år i stället för två, så att man har flera år på sig att hitta ett jobb och lära sig svenska. Att bygga hyresrätter är inget som hjälper den här gruppen.

Lars Carlsson (C) som själv varit med och anställt 20 olika nationaliteter sa:

– Många som kommer hit är utbildade. Att man är jobbarkompisar, kollegor och skolkamrater är en nyckel till en fungerande integration.