KRÖNIKA 2023-04-04 KL. 10:11

Det obegripliga vädret får mig på dåligt humör

Av Anna Sigrid Pettersson

Det obegripliga vädret får mig på dåligt humör
Anna Sigrid. Foto/Arkiv: Roffe Andersson

Jag känner mig faktiskt som Lars Ekborg och ”eländes, elände och utegångselände, i Sverige, elände, dyrare, elände, sämre, elände, inflation” och så snö på det, så klart det är utegångselände. ”En liten krokus stack fram häromdagen sin vita nos mellan de gråa små snöklattarna hemma på min tomt”!

Ja, det var då det, både krokusarna och Lars Ekborg och vädret hotar både med mer nederbörd och fler minusgrader. ”Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord”, jag vet att Monica Zetterlund inte sjöng om matjorden! Min dröm om en tid att förbereda sommaren, ta fram dahliaknölarna, plocka fram fuchsiorna och kruka dem samt sätta några små tête-a-têter tillsammans med penséer i en kruka på trappen för att möta gumman tö och påsken, det kommer helt på skam. Jag sänder reklamationer till Vädrets Makter och påtalar förväxlingen, det är vit jul vi vill ha, inte vit påsk!

Och när jag tar upp det där med makter av den högre sorten, hur kommer det att gå med Pilgrimsvandringen på påskdagen? De vandringsleder som Svenska kyrkan, kommunen och hembygdsföreningarna ansvarar för, ordnar varje helg från påskdagen vandringar.

Det är tre leder som är namngivna efter kända Vallentunaprofiler. Inga, Ulf och Livsten samtliga levde för tusen år sedan. Och som den kraftkvinna hon var är hennes led längst, hon överlevde både sin make och sina barn och Ulf som inte var hennes make. Ulf levde och dog i Skålhamra. Den tredje leden, en liten kortis, Livstensleden är bara 6 km. Och Livsten är alltså ett namn, på en dåtida runristare. Och innan vandring sker bör alltså lederna plogas och sandas, i påskatider?

Obegripligt väder och jag känner mig alldeles på ovanligt dåligt humör. Jag är gräsänka och då brukar jag alltid hitta på något knasigt, roligt, teaterbesök eller nåt sådant som inte roar maken. Men nu sitter jag ihopsjunken djupt nere i soffan, och tjurar. Vid fötterna ligger en sur Santos som instämmer i klagolåten, Smilla bryr sig inte, hon är en sommarkatt, bara ute sommartid. Jag tröstar mig på SVT play. Fnyser föraktfullt åt Trädgårdstider, spar det till ”vår”.

Frågan är om det tröstar mig att se Den stora älgvandringen? Ja, den har inte börjat ännu, men det finns en massa klipp från tidigare år. Då kan jag njuta över att jag är inomhus, varm, slipper simma bland isflaken i isvatten. Men det finns ljusare inslag också på SVT play: Mot ljusare tider, Sverige möter ljuset och våren tillsammans, direktsända naturfönster dygnet runt, med både djur och svensk natur. I detta vill jag ändå säga: Glad Påsk!

Anna Sigrid Pettersson
annasigrid@vallentunanya.se