Högre matpriser lär minska matsvinnet

Av Anna Sigrid Pettersson

Oxveckor! Då är det dags igen. Och tipsen haglar. Inflationen stiger liksom priset på all energi. Soppa som soppa, tänker jag och blundar för slutsumman på macken.

Jag menar jag måste ju tanka. Santos (husets katt, reds anm.) tar också det där med dyrtider på stort allvar, lite onödigt stort tycker jag. Det är ju fint att han föredrar utetoan framför den lådan som står inomhus. Priset på pellets som katterna får kissa i har ökat till det dubbla. Men hans sparsamhet är ändock onödigt nitisk. Efter morgonkissen under granen försvinner han till grannen och efter en halvtimme kommer han åter med sin frukost i munnen!

Förlåt alla grannar! Han är ett rovdjur! När vi serverar småfåglarna mat så anstränger vi oss såtillvida att foderautomater hänger bökigt för fyrbeningar att nå. Både katter och ekorrar är intresserade av fågelborden, av lite olika skäl. Och det är lika sorgligt var gång Santos kommer hem med en mes. Vi försöker få honom att ändra vokalerna, mus vore så mycket bättre!

Fler som tar det där med dyrtider på allvar. Skolorna slår larm om hur ungarna glufsar i sig och matkontot ökar både i pris och volym. Och det är då jag börjar fundera, alltså, det där med skolmaten, det är ju något som alltid har blivit utskällt! Arga insändare om hur elever tvingas äta vegetariskt, eller hur det smakar ingenting eller bara är trist i största allmänhet. Och det är både föräldrar och barn som skriver. Alla tycker sig ha rätt att ha åsikter om skolmaten.

Men nu så, nu passar skollunchen och ungarna äter mycket och med aptit. Samma kockar i samma skolkök och maten är nu försvinnande god. Var det då skolmaten det är fel på, tidigare alltså? Är det då inte något annat som ligger bakom ”gnället” kring skolmat, till exempel föräldrar som sticker åt ungarna en hundring eller så för att kunna äta sig ”mätta”. Är det höjda matpriser som ska till för att tillfullo uppskatta matens värde?

Sånt tål att tänkas på men Santos han tänker inte, han bara äter. Och vokaler bryr han sig inte heller om, mus eller mes, bara det mättar! Småfåglarna äter de också. Och planen som kommunen hade att sälja matlådor, med den överblivna skolmaten, bra tanke för att minska matsvinnet, absolut, men den kommer väl på skam nu. Och matsvinnet på skolorna lär väl sjunka rejält. Vilket också är toppenbra! För priset på mat kan knappast vara för dyrt när det kastas mat.

Själv tänker jag möta oxveckorna med att faktiskt ”städa” frysskåpet, igen. Noga sortera, anteckna så jag faktiskt vet var vi har för håvor och äta den maten som redan är betald.

Anna Sigrid Pettersson
annasigrid@vallentunanya.se