Klik venligst
KRÖNIKA 2021-12-22 KL. 15:00

Krönika: Önskar en mindre laddad högtid

Av Anna Sigrid

Då är det så dags igen, dan före dan före doppardan. Sillen är inlagd, granen hämtad och lådorna med julpynt är hämtad från vinden. Och julen närmar sig tveklöst och med kraft. Och julen är så laddad. Och jag bara önskar så innerligt att det inte skulle vara så.

Krönika: Önskar en mindre laddad högtid
Anna Sigrid när hon skördade äpplen i höstas. Foto: Roffe Andersson

En del sitter ensamma på sina rum och en del sitter ensamma mitt i en skock med släktingar. Och dagsläget kommer fram, är det fel strategi i hanterandet av pandemin, är det rätt strategi? Och så kommer diskussionerna och vågorna går höga. Och där sitter någon och inte deltar, vill bara få käka sillen i lugn och ro.

Men om någon försöker styra upp eller om i julfirandet så kommer ovillkorligen frågan om: Vem får inte vara med? Vem ska inte bjudas in? Men morbror Kurt som är så tråkig, men det enda felet han gör är att plocka pralinerna från det understa lagret. Emedan moster Karin, hans fru, hela tiden tjatar på barnen om att, ”om ni inte äter upp, kommer inte tomten!”. Och Gun, nyskild och barnen firar jul med exet, äter just inget alls utan bara dricker glögg för att lite senare falla i gråt. Och tvillingarna, som trots att de får exakt likadana presenter, drar i varandras dockor så benen dras av. Gråt och tandagnisslan!

Och mormor står vid spisen och rör i risgrynsgröten men alla är proppmätta och bara inte orkar ta en tugga till. Dottern, stärk av sillasnapsen hånar hennes rörande och plockar fram plastkorvarna från kylskåpet och drämmer dem i bänken, ”sju kronor, mycket mindre än vad mjölken kostar, och tänk på elpriset!” Och Jenny, som har sånt problem med sitt kaloriräknande, pillar försiktigt bort den griljerade fettkappan från julskinkan. Och utanför i trädgården går en ostadig tomtemaskad figur omkring. Facklan känns hotfull mot uteplatsens kanalplasttak men tillslut verkar ”tomten” hitta till rätt dörr, nån annanstans.

Eller så är en ensam, inkokt lax och grön sås, lite potatis till. Ett stilla glas vin levande ljus och så några gamla filmgodingar på svtplay. För att senare dra på sig ytterkläder och ta sig till julnattsmässan i Vallentuna kyrka. En stilla stund för andakt, musik, frid och ro och en promenad hem i natten. Det gäller att klä sig för yr.no hotar med många minusgrader. Och har vi tur så är det fortfarande barmark, ja, jag vet, många önskar sig en vit jul, men just inte jag. Och hur det än är så går vi mot ljusare tider. Årets mörkaste dag har vi bakom oss och det är snart dags att sammanfatta året 2021.

Och betänk, det är inte som en har det, utan som en tar det! God jul!

Anna Sigrid Pettersson
annasigrid@vallentunanya.se