KRÖNIKA 2021-06-23 KL. 09:25

Krönika: "Tänk om handen rycker till och så plötsligt har en köpt en traktor."

Av Anna Sigrid

Krönika:

SOMMARSHOPPING. Anna Sigrid funderar kring bakluckeloppisar och auktioner. Visst går det att fynda.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Och vad kan vara mer typiskt sommar än bakluckeloppisar och marknader?

Hur det funkar i år lär väl visa sig vart efter veckorna går. Men bakluckeloppisen på Litsby funkar såg vi när vi passerade och Roslagsstoppet verkar också vara igång. Det är lite mer etablerade loppisar. Sen finns det alla loppisar på olika gårdsplaner. Mer eller mindre etablerade loppisar och mer eller mindre väl genomarbetade skyltar och de där 200 metrarna kan ibland vara väääldigt långa. Sen finns det varianter på temat: Antikt, Retro och ibland Vintage och ibland är det flera ord på den hemmagjorda skylten och alltid en pil, hit eller dit.

Ibland går överskottet till Läkare utan gränser, katthem och skolresor. Det är både högt och lågt och Frösunda vill förstås kunna vårda sitt stationshus med hjälp av inkomsten från loppisar. Ibland är det nån som bara vill att pryttlarna ska komma till användning och ibland är det rena rama: ”men VAD ska jag göra av allt mitt handarbete”, och så säljs det vidare.

Sen har vi auktionerna, det kan vara riktigt spännande det också där finns ett inslag av skräck, tänk om handen rycker till och så plötsligt har en köpt en traktor. Dels finns det de där hederliga bonna-auktionerna, gamla hemman som ägts och bebotts av generationer och så ska allt väck, både smörkärnor, högafflar och finservisen. Och, icke att förglömma, alla dessa ”lådor”, med gott och blandat. Och ibland är det fullt fungerande men icke lönande jordbruk som helt enkelt ska avvecklas. Där säljs jordbruksredskapen för stora pengar. Själv sitter jag på händerna för att inte göra nån ogenomtänkt handrörelse.

Och hur det än är så är det spännande, roligt och ibland faktiskt bara äckligt. Det är inte alltid de spruckna krusen är rosor, men ibland så finns det dock, gyllne dosor. Nån annans överskott eller skräp blir mitt fynd eller rent av min guldgruva.

Kan en göra några fynd då? Jo, men visst. Det var scouterna som hade loppis och någon hade skänkt en vas, en liten en, helt omöjlig att ha blommor i, en, bara en, med mycket kort skaft. Det var Veckla, en av de små modellerna, gjord av Stig Lindberg, i matt vit carrara-glasyr. Den har ibland sålts för 700 kronor. Men Scouterna ville ha 25 kronor för den. Jodå, jag la på en extra slant.

Och när jag nu skriver om loppisar så inser jag att jag saknar de där skolreseloppisarna som ibland stod i gången mellan Coop och Ica, nere i byn. Det tyckte jag var så himla trevlig, inte för att jag ville ha gamla serieböcker eller Barbiedockor. Men SMÅKAKOR! Hembakta småkakor till eftermiddagskaffet! Nu snackar vi fynd!