När tulpanen blir oliv – en trädgård i krigstid

Av Anna Sigrid Pettersson

Denna märkliga maj månad som lovar och lovar. Sol visas på väderkartor men kalla nordan blåser så mössan trycks ned över öronen. Vinterskorna är visserligen undanställda, fyllda med tidningsbollar och insmorda med fett, jackorna hänger dock kvar och mössan som sagt, den används, flitigt.

Vad är det för väder egentligen, eller ska jag skylla på klimatförändringar? Fästingarna har vaknat, (har de ens varit i dvala?) jodå, katten Santos har vänligheten att bära in dem till mig så jag slipper hämta dem själv om det nu är så kallt att jag vägrar gå ut. Och mördarsniglarna har jag också sett kravla fram i gräset. Trädgården lever farligt med alla odjur.

Stora haren har smaskat i sig alla krokusar och rådjuren smaskat tulpanknoppar. De där botaniska tulpanerna, små och oansenliga, det sägs att de inte faller rådjuren i smaken. Jag kan bara meddela att rådjuren gärna krafsar fram löken och tar den direkt i munnen, som en liten elegant oliv. Jag vill bara ropa på Runar och sen ta upp receptet på ugnstekt rådjursadel.

Nåja, det finns andra vapen än gevär. Själv har jag nu utrustat mig med skohorn! På IKEA har jag köpt in fem skohorn, säkert en åttio, nittio cm långa. Brutalt har jag kapat nederkanten rak och slipat den vass, så hänger de lite här och där i trädgården, bara att grabba tag i. Och när jag så möter mördarsnigeln, hack! Ett brutalt tryck med den skarpslipade skohornen tvärs över kroppen. SMACK!

Men så här i mitten av vårmånaden maj, och nu utlovas fint och betydligt varmare väder till helgen, så är det verkligen läge att ta hand om sin trädgård, putsa till rabatterna och rensa bort fjolårets vissna växter, gräva om i komposten och helt enkelt förbereda för sådd, utplantering och, jodå, fixa till lite ölfällor också för de sniglar som håller sig lite mer i skymundan, och förstås, nära komposten där de i värsta fall nu kläcks i mångfald. Detta år ska snigeldödandet nå nya nivåer.

Fördelen med en sval vår är ju att blomsterprakten räcker längre och så är det bara att hoppas att frosten inte tar äppel- och plommonblomster. Frukt vill vi ju ha även denna sommar. Fjolårets rika skörd kan vi fortfarande njuta av, både i form av mos och must men även färska äpplen som plockas fram från jordkällaren. Men som sagt, högre temperatur utlovat till helgen.

Sen finns det en och annan dysterkvist som nämner våren som ”en eftermiddag lång”. Hur lång den en är så njuter jag av blom, musöron på björken, stora feta kastanjeknoppar. Gullvivorna vinkar med sina klockor och liljekonvaljerna skjuter sina spjut ur marken. Men det är så jag ska fira helgen, hänga undan vinterkläderna och joxa mig varm i trädgården.