Kritikens gåva

Av Uffe Lindeborg

Beröm är härligt. Det värmer, bekräftar och kan lyfta ett humör i bottenläge. Men den som vill utvecklas – verkligen utvecklas – gör klokt i att rikta blicken mot något annat: kritiken.

Det är inte alltid kul att höra att man kunde gjort bättre ifrån sig. I stunden kan det skava. Men kritik rymmer något som beröm ofta saknar: potential till förbättring. När vi vågar lyssna på invändningar, ifrågasättanden och ibland till och med rena sågningar, så öppnas möjligheten att växa. Det kräver mod, självinsikt – och en gnutta självdistans.

För mycket beröm kan till och med vara förlamande. När hyllningarna blir för höga ökar ofta rädslan att inte leva upp till dem. Prestationsångesten knackar på. I värsta fall slutar vi våga misslyckas, och därmed även lära oss något nytt.

Betyder det att vi ska vända berömmen ryggen?

Självklart inte. Men kanske ska vi ta både ris och ros med en nypa salt. En tumregel kan vara att kapa 20 procent både i botten och i toppen – filtrera bort de värsta sågningarna och de mest glödande hyllningarna. Sanningen finns ofta i mitten. Där, i det sansade mellanläget, hittar vi oftast den mest användbara bilden av våra insatser.

Så nästa gång du får kritik – stanna upp. Kanske är det en gåva i förklädnad.

Har du några tips på saker du tycker att vi ska skriva om? Hör av dig till redaktionen@hemmaplanmedia.se. Det börjar närma sig vår och sommar och vi kan behöva lite pepp för att hitta kul artikeluppslag. Gillar vi artiklar om loppisar, inredningstips och gör-det-själv-tips, eller vill vi bara läsa lokala nyheter och sport?