På sommaren njuter vi av alla vackra blommor som finns runtomkring oss – och plockar gärna en bukett. Men har du märkt att blommorna blivit färre? Och har du koll på att vissa arter är fridlysta?
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol … I Evert Taubes Sjösala vals är det Rönnerdahl som valsar över Sjösala äng och binder utav blommor en krans. Alla har nog plockat vilda sommarblommor någon gång. Och till midsommar plockar vi gärna sju sorters blommor och lägger under kudden för att drömma om vår tillkommande. Men de vilda blommorna i den svenska naturen har minskat i antal och en del har försvunnit helt. Det är inte bara orkidéer och sällsynta sippor som är fridlysta utan många av de mer vanliga arterna är också hotade. Arterna är beroende av varandra och om en art försvinner kan det få konsekvenser som vi inte kan förutsäga.
UNIKA.
Gullvivor skulle vara riktigt vackra i en bukett, med sitt annorlunda utseende. Men de ska stå kvar där de växer.
Foto: Pixabay
Vilda blommor minskar
Fler arter än någonsin är på väg att försvinna för alltid. Orsakerna till att vilda blommor inte är lika lätta att hitta nuförtiden har att göra med hur vi använder marken. När vi förstör livsmiljöer för djur och växter så förstör vi den biologiska mångfalden. Ju mer vi röjer, asfalterar, bygger, odlar, klipper gräs och planterar skog, desto fler beteshagar och ängsmarker försvinner från det svenska landskapet. Vi har särskilt ont om magra marker, och det är precis där flera av de rödlistade arterna trivs bäst.
Ibland är det inte bara lämpliga växtplatser som saknas utan människor som plockar och gräver upp alldeles för många blommor. Om det finns risk för att en växt- eller djurart utsätts för plundring eller riskerar att utrotas, kan arten fridlysas. Den internationella handeln med sällsynta arter har gjort att vissa arter måste fredas. Detta är bland annat fallet med fridlysningen av alla Sveriges 43 orkidéarter.
Fridlysta sedan 1974
Med fridlysning menar Naturvårdsverket att det är förbjudet att plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna, gräva upp eller på annat sätt ta bort, skada eller förstöra exemplar av växterna i deras naturliga utbredningsområde. Man får inte heller ta bort eller skada frön eller andra delar på växterna. Det gäller även om blomman skulle växa på din egen tomt.
Fridlysning av växter i Sverige inleddes officiellt genom den svenska Naturvårdsförordningen 1974. Det var ett viktigt steg för att skydda hotade växtarter och bevara den biologiska mångfalden i landet. Vi har även många naturreservat för att bevara och skydda hotade växter och deras naturliga livsmiljöer. Sedan 1974 har listan över fridlysta växter kontinuerligt utökats och uppdaterats för att få med fler nya arter som riskerar att bli utrotade. Det är viktigt att vara medveten om och respektera fridlysningen för att bevara våra växter och hålla ekosystemet i balans.
Naturvårdsverkets lista
På ängar, i dikeskanter, dungar och i skogsgläntor finns det fortfarande många vilda blommor. Men innan du ger dig ut och plockar en bukett är det bra att känna till vilka blommor som faktiskt är fridlysta. På Naturvårdsverkets hemsida finns hela listan på Sveriges alla fridlysta växter. Fridlysningen gäller i hela landet förutom för några arter där annat anges. För närvarande är cirka 300 arter fridlysta i hela landet. En art kan vara fridlyst i hela landet, ett län, eller i delar av ett län. Till exempel är det endast i Hallands, Skånes, Stockholms, Västerbottens samt delar av Västra Götalands län man inte får plocka blåsippor. I resten av landet går det bra att plocka en liten bukett, men man får inte gräva upp blåsippor med rötterna.
Även Naturskyddsföreningen är mån om att vi inte plockar blommor i onödan. De uppmanar oss istället att så ängsblommor och spara en bit högt gräs i trädgården. För den biologiska mångfaldens skull är det viktigt att säkra framtiden för bin och andra insekter som pollinerar växter och grödor. De allra flesta blomväxter är beroende av den livsviktiga processen som kallas pollinering och många av de grödor vi äter finns tack vare bin och andra pollinerande insekter. Och det är just bristen på vilda blommor som är en viktig orsak till att bin, fjärilar och andra insekter nu minskar drastiskt. Enligt Naturskyddsföreningen finns mindre än en procent av de ängsmarker som fanns för hundra år sedan kvar idag, så det är inte konstigt att bristen på blommor märks av.
Den som plockar fridlysta blommor riskerar att dömas för artskyddsbrott – ett brott som regleras i miljöbalken. Ett ännu allvarligare brott är de som handlar med fridlysta växter och importerar, köper eller säljer dem. Washingtonkonventionen är en internationell överenskommelse som bland annat bevakar handel med utrotningshotade vilda växter. Straffskalan sträcker sig för brott enligt normalgraden från böter till fängelse i högst två år. För grovt artskyddsbrott utdöms fängelse mellan sex månader och fyra år. Så visst är det bra att ha koll på vilka blommor vi sätter i sommarbuketten!
Du hittar hela listan med fridlysta blomväxter på Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsvarket.se
Källor: Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuseet, Naturskyddsföreningen, Polisen.
Cecilia Sandbring/Gazzine