Därför är Uno, 96, fortfarande engagerad

Av Daniel Bergholm

Uno Sköld (S) är socialdemokraten som vägrar ge sig. Vid 96 års ålder ställer han i år upp som nummer 33 på partiets valsedel och trots att Vallentuna aldrig varit något annat än en blå kommun, har han inte gett upp hoppet om årets val.

– Man ska aldrig säga aldrig, det har flyttat hit många nu som aldrig lagt sin röst i Vallentuna tidigare, säger han.

Uno Sköld själv är långt ifrån nyinflyttad och har bott i kommunen sedan 1954 då han tog sitt pick och pack från Skaraborg till Stockholms län efter att ha fått jobb som 4H instruktör. Då blev det i några år en övervåning i ett hus ute i Markim Orkesta för han och hans familj innan de till slut tröttnade på att bussen bara gick en gång i veckan.

– 1957 hittade vi ett nytt bostadsområde på Björkhagsvägen i Ormsta vilket var helt perfekt för oss och mer centralt, säger han.

Startade upp volleybollen
Som boende i Vallentuna har han alltid varit intresserad av politik och gick direkt med i Socialdemokraterna och utöver det så fanns han stort intresse runt omkring föreningslivet.

– Det var därför jag startade upp volleybollklubben som en sektion i VBK år 1961 och som sedermera skulle bli Elverket. Utöver det var jag fritidschef i kommunen 1966-1987 vilket även gjorde att jag fick hålla mig neutral politiskt under dessa år, säger Uno Sköld.

"Ingen får bli utanför"
Som fritidschef var han även med och byggde upp Kvarnbadet, ishallen och ett antal fritidsgårdar. Just aktiviteter på fritiden genom föreningar och förebyggande arbete för unga är något som han ser som en viktig del för att minska brottsstatistiken i kommunen.

– Mycket av det arbetet ligger på kommunen. Dels tycker jag man gör för lite för att exempelvis stoppa knarket, inte bara knarkhandlare utan att efterfrågan är så pass hög. Enligt mig är det viktigt att föreningarna kan få så mycket stöd som möjligt, och bland annat inte behöva jobba för att få ihop pengar till lokalhyror. Det måste vara gratis så att fler kan vara delaktiga och ingen får bli utanför, säger han.




Slutade Följa John
Att socialdemokratin annars betytt mycket för honom går inte att ta miste på. Men Uno Sköld berättar att det inte alltid varit så, utan det tankesättet kom till honom under åren på folkhögskola utanför Örnsköldsvik.

– Där var det bondeförbundet som gällde, och där var jag ordförande ett tag. Men på folkhögskolan så pratade vi mycket om ideologi och där och då började jag tänka mer för mig själv och inte bara följa vad alla andra gjorde. Efter det har jag varit socialdemokrat, säger han.

För att få till en förändring i kommunen menar han bland annat att det är just den egna oförmågan att förändras inom partiet som kan agera lite som en bromskloss för dem själva.

– Ibland kan jag tycka att vi jobbar lite för lika, att vi inte förnyar oss och kör fast i samma spår tyvärr. Sedan har vi som parti varit för dåliga på att ta debatter och diskutera politik med våra motståndare, säger Uno Sköld.

Flera byggen irriterar
Skulle det sett annorlunda ut och att det skulle varit ett rött styre i stället är det främst en del av byggnationerna i kommunen som han inte skulle genomfört och sågningarna av vissa arbeten håller han inte igen på.

– Jag är inte säker på att alla mina idéer är exakt som Socialdemokraterna tycker, men jag tycker att kommunen byggt åt helsike fel. Norrgården/Sörgården har 3 våningshus utan hiss vilket gör att äldre till slut inte kan bo kvar, säger han och fortsätter.

– Sedan är det nya bygget av Kristineberg helt vansinne, då de som flyttar dit kommer göra alla sina inköp i Arninge. Ska affärslivet i Vallentuna löna sig så måste man i stället bygga så man lockar in folk att handla här. Där tänker man för dåligt.

Att engagemanget fortfarande är starkt efter snart 70 år som aktiv på ett eller annat sätt i den lokala politiken skrattar han lite åt och svarar: “det är bara sådan jag är och jag kan inte sluta grubbla på nätterna över hur Vallentuna kan förbättras”.

Hur länge tror du att du kommer orka hålla på?
– Jag resonerar som så att även om jag är 96 år, kan jag ändå leva lika länge som den som står på plats 1 eller 2, för man vet aldrig hur livet blir. Drivet finns kvar och jag tror det politiska intresset kommer finnas där så länge jag lever. För nyfiken på vad som händer är man fortfarande, det måste man få vara, säger han med ett smittande leende.

Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se