Därför blir du inte piggare av socker

Av Sara Ask / GAZZINE

Händer det att du tar en Snickers för att kvickna till på väg hem från jobbet eller en påse godis för att hålla koncentrationen uppe när du pluggar? Du är inte ensam i så fall.

Socker och sötsaker har länge betraktats som något som både kan pigga upp och öka koncentrationsförmågan. Men stämmer det verkligen? Det beslöt sig några forskare i Tyskland för att undersöka – och vad de fann kan nog överraska.

Idén om att socker skulle kunna ge såväl fysiska som psykiska kickar har funnits länge. Redan från 1800-talet finns beskrivet hur soldater i Preussen fick tillskott av kakor och karameller i sin ranson i hopp om att de skulle hålla sig extra alerta och få mer ork att strida. Forskare har länge sett att människor med årsbundna depressioner tenderar att äta mer sötsaker i perioder, vilket har lett tankarna till att det skulle kunna vara ett sätt för dem att försöka höja sin sinnesstämning. Under årens lopp har det också kommit enskilda studier som har tytt på effekter av socker.

Rent fysiologiskt har hypotesen varit att socker kan leda till förändringar i signalsubstansen serotonin, och att det i sin tur kan påverka humöret. Men förklaringsmodellen har ifrågasatts eftersom försöken har varit svåra att upprepa. Och med vetenskap förhåller det sig som så att enskilda studier aldrig kan utgöra en hel sanning, utan det är först när flera studier vägs samman som vi får en hint om vartåt det lutar. Därför tyckte en forskargrupp i Berlin att det var dags att göra en sådan sammanställning – en meta-analys – för att bringa klarhet i sockrets eventuella påverkan på energinivå och humör.

Analys av studier
Det här visade sig vara ett område som hade intresserat många: inte mindre än 5800 studier fanns det att botanisera bland. Men en meta-analys blir aldrig starkare än sin svagaste länk, och därför satte forskarna upp kriterier för att förvissa sig om att bara få med studier av hög kvalitet. Alla studier skulle till exempel vara så kallade randomiserade kontrollerade studier, vilket innebär studier med ett högt bevisvärde. De skulle också vara utförda på friska vuxna, för att resultatet skulle vara så generaliserbart som möjligt. Studierna skulle mäta effekterna av sinnesstämning och energinivå på ett vetenskapligt godkänt sätt. Totalt vaskades 31 olika studier på sammanlagt 1300 personer fram. Dessa 31 lades sedan ihop och sammanställdes.

Förvånande resultat
Vad forskarna kom fram till? Att sockerintaget varken påverkade humör, sinnesstämning eller koncentrationsförmåga, inte ens vid höga intag. Och då hade man ändå tålmodigt väntat in eventuella senare effekter för att inte missa om något hände en timme efter intag. Forskarna såg inte heller några uppiggande effekter, tvärtom faktiskt: Försökspersonerna i de olika studierna uppgav större trötthet och lägre vakenhetsgrad en timme efter intag jämfört med de kontrollpersoner som inte hade fått något socker.

Påverkar inte barn
Friska vuxna blir alltså varken piggare eller gladare av att få i sig socker. Men barn då – de blir väl ändå speedade? Nej, även den verkar vara en myt, punkterad redan för ett par decennier sedan i en sammanvägning av flera studier. Barn har videofilmats, burit rörelsedetektorer och testats uppifrån och ner – utan att forskare har kunnat fånga det det fenomen som många föräldrar, än idag, tycker sig se. I en amerikansk undersökning studerade man barn som beskrevs som extra sockerkänsliga av sina föräldrar.

Ett fyrtiotal pojkar i åldern 5–7 år lottades till två olika grupper: En som fick en hög dos socker och en som fick placebo, alltså sockerfritt. Det var i alla fall vad man sa till föräldrarna, men den här studien hade ett lurigt inslag. I själva verket fick inga av pojkarna något socker, utan båda grupperna fick placebo. Men resultatet var talande: De föräldrar som trodde att deras barn hade fått socker uppgav i högre utsträckning än de andra föräldrarna att deras barn hade blivit hyperaktiva. De agerade också annorlunda gentemot sina barn: De tog hårdare i dem och pratade mer kritiskt till dem efteråt.

Förväntad effekt
Kan det vara något annat som gör barnen rusiga? Koffein i Coca Cola och teobromin i choklad kan till exempel verka uppiggande. Tillsatser, bland annat färgämnen, har också diskuterats, men resultatet i den studie som gjorts är inte entydigt. Det går aldrig att utesluta enstaka barn som kan reagera annorlunda på socker, men hos de flesta verkar det snarare vara sammanhanget där sockret bjuds som är förklaringen.

Ett roligt barnkalas eller en härlig ledig lördag kan ju göra vem som helst sprallig. Vad barnen förväntar sig verkar också kunna spela in. I en av studierna såg man att barn vars föräldrar hade sagt till dem att de blev speedade av socker också betedde sig så när de trodde att de hade fått i sig socker – fastän så inte var fallet. Om man trots forskningsresultaten har en stark upplevelse av att ens barn blir speedat av socker gör man alltså bäst i att inte säga så mycket om det till barnet.

Sara Ask / GAZZINE

FOTNOT.
Artikelförfattaren, Sara Ask, är ofta anlitad av media för sina kunskaper som dietist. Hon har skrivit flera kokböcker och faktaböcker om mat och anses vara en av Sveriges främsta barndietister, tidigare verksam på Astrid Lindgrens barnsjukhus.