De ska öka elevernas skolnärvaro

Av Anneli Leijel

Frånvaro i skolan, har det betydelse? Ja, om den är hög, tänker nog de flesta. Men även ganska låg och återkommande frånvaro har betydelse, visar forskningen. Inte minst för att den snabbt kan öka.

Därför har Vallentuna kommun anställt två skolsocionomer, för att arbeta förebyggande med att öka skolnärvaron bland eleverna och förbättra den psykiska hälsan.

Sedan cirka två år tillbaka arbetar Johanna Innala och Lars Hörnkvist som kommunens skolsocionomer. Bägge har tidigare jobbat med socialt arbete inom socialtjänsten och med ungdomar.

De är anställda av socialförvaltningen men jobbar mycket på skolorna. De samverkar med elevhälsoteam, arbetslag och rektorer. Genom det nära samarbetet med skolorna blir de en länk som kan fånga upp elever som annars riskerar att hamna mellan stolarna.
– Vi arbetar förebyggande. Till exempel är vi med på föräldramöten och informerar. Vi behandlar inte och för inga journaler – för det behövs ett beslut från socialtjänsten – det gör att vi kan komma in lite snabbare när vårt stöd behövs, men med lite begränsningar i hur djupt vi kan jobba med familjer till exempel, berättar Johanna Innala.

Frivillig resurs
Att de kan komma in snabbt, utan att det behövs någon utredning, och hjälpa en elev med hög och/eller återkommande frånvaro gör också att de kan vara flexibla, något som uppskattas av föräldrar. Skolsocionomerna är till för alla cirka 4 000 skolpliktiga elever i Vallentuna, men hittills har de mest varit på de kommunala skolorna.

– Men alla är välkomna att kontakta oss. Vi har blivit väl bemötta och fått tillgång till att besöka alla skolor, berättar Lars Hörnkvist.
Det är skolan som initierar kontakten med skolsocionomerna och talar med vårdnadshavare.

– Det är helt frivilligt för familjer att träffa oss. När vi jobbar med familjer ser vi att det går framåt, att närvaron ofta ökar. Vi träffar också personalgrupper och pratar om närvaro, och bara att man pratar mer om vikten av närvaro i skolan gör skillnad, det ger en medvetenhet som ger resultat, säger Lars Hörnkvist.

Bra att reagera tidigt
Under pandemin ökade skolfrånvaron, men efter pandemin har de sett en positiv trend med ökad närvaro hos eleverna.
Även om skolsocionomerna finns tillgängliga för alla årskurser, från förskoleklass till årskurs nio och det individuella programmet på gymnasiet, är de mest efterfrågade på mellan- och högstadiet.

Anledningen till att en elev är frånvarande är flera.
– Det skiljer sig mycket åt men generellt beskriver de vi träffar känslor av stress som är svåra att hantera, berättar Lars Hörnkvist.

Enligt skolsocionomerna är det viktigt att upptäcka mönster i skolfrånvaro i tid. Dels är det då lättare att vända trenden, dels är risken mindre att viss skolfrånvaro leder till ännu mer frånvaro som i sin tur riskerar att leda till psykisk ohälsa.

– Börjar en elev vara hemma väldigt mycket, eller helt och hållet, så går eleven ofta från att känna lite oro till att börja utveckla oro för sociala sammanhang och att isolera sig mer. Till exempel dra sig ifrån kompisgäng. Med begränsade sociala sammanhang finns en risk för att den psykiska ohälsan ökar. Då krävs helt andra insatser än vad vi kan bidra med, säger Johanna Innala.

Varför det är så viktigt med skolnärvaro är inte minst för det sociala sammanhanget.

– Skolan lär ut kunskaper men skolnärvaro handlar också om sociala relationer, att komma i tid och så vidare. Forskningen visar att klarar man av skolan, får betyg, så är det en av de största skyddsfaktorerna för att klara av resten av livet.

Vad vill ni säga till de föräldrar som har barn som av olika anledningar har hög skolfrånvaro?

– Ha en kommunikation med skolan, det gör stor skillnad. Ta hellre en kontakt, än att låta bli. Det är inte alltid skolan uppfattar samma stress och motstånd hos en elev som föräldrarna gör. Det är jätteviktigt att ta upp det, så att barnets behov blir tydligt. Sedan är vår uppfattning att skolan är duktig på att möta upp och anpassa sig till barnets behov, säger Johanna Innala.

– Många gånger har skolan en medvetenhet om hur det är, men när föräldrarna berättar att det här upplever vi hemma, då kan skolan lägga hela pusslet över barnets behov, tillägger Lars Hörnkvist.

För många barn, för att inte säga alla, är det bra med rutiner och en balans mellan rörelse/motion, sömn och mat.

– Att det är på plats före skolstarten underlättar. Finns det en balans i det så ökar det barnets motståndskraft till det som upplevs som lite jobbigt och stressande, säger Lars Hörnkvist.

Anneli Leijel
anneli@vallentunanya.se