Margareta Slots från Vada – Vallentunas egen drottning Kristina?

Av Vallentuna Nya

FIGURER I STEN. I kyrkan kan man se detta minne av makarna Margareta Slots och Jakob Trellow.
Foto: ELENA DAHLBERG

Elena Dahlberg, som till vardags är forskare i latin vid Institutionen för lingvistik och filologi i Uppsala, har hittat intressant info som hon gärna delar med sig av:

Vallentuna kallas ju för Gustav Vasa-kommunen. Det är omdiskuterat om ruinerna vid Lindholmens gård verkligen var hans första hem, men det ger oss en fin chans att odla intressehistoria hos våra barn. Men Vallentuna har flera andra historiska minnesmärken som fascinerar. Ett av dem är ett kuriöst gravmonument i Vada kyrka.

Stora Benhamra
Det är en 1600-talsgrav som finns precis intill den lilla kyrkans kor och som föreställer två liggande stenfigurer. Det är makarna Margareta Slots (d. 1668 eller 1669) och Jakob Trellow (d. 1632). Mannen, som hade varit verksam inom svenska armén, bär sin finaste rustning och damen är iklädd en parant fotsid mantel med breda slag. Margareta Slots kallades av sin samtid frun till Benhammar, då hon var huvudägaren till gården som idag heter Stora Benhamra.

Inledde relation med kungen
Margareta nämns sällan i våra historieböcker, men hennes liv är som hämtat från en roman. Hon var dotter till en arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige som byggmästare. Hon gifte sig med den holländske ingenjören Andries Sersanders som 1615 tog henne till Ryssland för att hjälpa Gustav II Adolfs krigskampanj.
Där träffades den unga Margareta, då ungefär 15 år gammal, och den 19-årige kungen och de inledde ett förhållande.
Relationen resulterade i att Margareta efter hemkomsten till Sverige födde en son. Samma månad som det hände dog hennes man. Att pojken skulle erkännas som kungens barn var inte alls givet. Kungarnas frillorelationer som under 1500-talet hade setts som självklara fördömdes nu. Gustav II Adolf fick faktiskt höra ett strängt strafftal av sin hovpredikant. Varför erkände kungen sitt utomäktenskapliga barn som senare blev greve Gustav av Vasaborg? Margareta är svaret.

Riktig affärskvinna
När pojken var tre år gammal gifte hon sig på nytt. Hennes andre make kom också från Nederländerna. Gården Benhammar som tidigare tillhört drottning Gunilla Bielke var kungens present till paret. Men historien slutar inte där. Under hela sitt liv hade Margareta regelbunden kontakt med Gustav II Adolf. Gårdens verksamhet var hennes prioritet och genom otaliga brev och petitioner till kungen och hans män lyckades hon ordna sin familjs ekonomi och vinna en del svåra tvistemål.

Breven avslöjar också att hon var en riktig affärskvinna. I ett av dem lanserar hon för kungen en följande affärsidé: hon ska bli landets huvudtillverkare av pipkragar! Som exempel skickade hon kungen en krage som hon själv gjort. Hon drev också sågverk. Hon var uppenbarligen en driftig entreprenör.

Anklagades för mord
Men det finns även dokument som tyder på att hon inte var lätt att ha att göra med. Bland annat anklagades hon för att ligga bakom mordet på en tjänsteman. Mannen skulle driva in naturabetalningar från Margaretas bönder, men hon hade förbjudit dem att göra det. Efter att ha haft ett livligt bråk med frun Slots hittades tjänstemannen ihjälslagen.

Något århundrande senare kallades hon av dåtida historiker för ”en ostädad kvinna”. Det kan bero på att man förlorat de exakta uppgifterna om hennes bakgrund och status. Men ändå är det anmärkningsvärt att även en känd historiker, Hugo Fröding, verksam i början av 1900-talet höll med beskrivningen av Margareta som oredig och oförsynt.

Självmedveten
Vare sig man vill se henne som en omedgörlig person eller en karaktärsstark människa förtjänar hon att tas upp på våra historielektioner. Hon är drottning Kristina i miniatyr: en kvinna som gick sin egen väg och som såg till att få igenom det hon ville ha.
Margaretas grav som hon ska ha designat själv vittnar om hennes självmedvetenhet: hon är ståtlig och tar plats.

Margareta Slots öde visar att stormaktidens kvinna kunde vara mycket inflytelserik både inom familjen och i samhället. Och är det inte fantastiskt att just Vallentuna har en så färgstark historiegestalt att stoltsera med!

Elena Dahlberg

Vidare läsning:
Pia Gadds Frillor, fruar och herrar – en okänd kvinnohistoria.
Hugo Frödings Biografiska studier från skilda tider.
SvD:s nummer från 1924-11-30.