Så förbereder du ditt barn för skolstarten

Av Helén Bjurberg

Journalisten och barnsjuksköterskan Helen Bjurberg har här samlat sina bästa tips för en smidigare skolstart oavsett om ditt barn börjar i nollan, fyran eller sjuan.

Förskoleklass (Nollan)
Vem minns inte kvällen innan första skoldagen? Pirret i magen, nyfikenheten, känslan av att vara stor.

Nu står din egen lilla knatte där. Med fötterna, nyss klivna ur sandlådan, på väg in i den nya världen. Skolans värld. Plötsligt ska man passa tider, packa skolväska och få läxor. Och även om förskoleklass är en mjukstart är det mycket nytt att lära, både för liten och stor. Så här gör ni:

• Förbered er tillsammans och prata om vad som väntar. De flesta hinner träffa sina blivande klasskompisar och fröknar innan sommaren. Ta med intrycken därifrån och samtala om under semestern. På bibblan finns bra böcker om hur det kan vara att börja skolan. Skönt även för mamma och pappa att veta.

• Ge tid till att sörja förskoletiden. Även om de flesta är förväntansfulla och spända att få börja skolan kan det behövas en stunds reflektion över det man lämnar bakom sig. Kompisar som börjar en annan skola, fröknar som blir kvar på förskolan. Gråt en skvätt med ditt barn innan ni går vidare mot nya, spännande mål.

• Ha en egen förberedelsedag. Låt barnet välja bänkpapper, pennskrin och skolväska. Det är roligt att få planera, bra att få känna sig stor och viktigt att skolstarten tas på allvar.

• Många barn vill vara fina första dagen i skolan. Välj ut kläder i god tid och var lyhörd för barnets önskemål. Prinsessklänning är kanske okej just i dag?

• Försök ordna med morgonsällskap. Att gå till skolan med en kompis är både roligare och tryggare än att gå själv. Och även om man i början kan behöva gå med sitt barn kan det på sikt ge avlastning att turas om med andra föräldrar.

• Ett favoritgossedjur i väskan kan ge extra trygghet under den första tiden.

• Om frukosten tidigare åts på förskolan kan ni behöva få in en ny rutin i era liv. Gå upp i tid och servera något gott och nyttigt. Nu är frukosten viktigare än någonsin, en skoldag kräver massor av energi.

• Skicka med en frukt i väskan. Många skolor har gemensam fruktstund, men även de som inte har mår gott av ett fruktmellis.

• Försök att komma i säng tidigt. De allra flesta barn som börjat en ny termin är trötta. Anspänningen, alla intryck och nya kompisar tar på krafterna. Tänk bara hur det känns att börja ett nytt jobb.

• Låt barnet vara med från början och lära sig packa sin ryggsäck eller gympapåse. Det växer med ansvaret och du kommer att behöva all avlastning du kan få framöver.
• Har ditt barn särskilda behov kan det vara bra att boka in en tid så snart som möjligt och prata med fröken och kanske skolsköterska eller kurator om det. Det kan handla om allt från allergier till hundrädsla eller myror i brallorna. Ju mer personalen vet om ditt barn desto bättre kan de hjälpa.

• Mycket är nytt den första tiden och därmed lätt hänt med olyckor. Det är inte ovanligt att barn som varit torra i evigheter både börjar kissa och bajsa på sig vid skolstart. Gör ingen stor grej av det utan se bara till att det finns extrakläder på plats så kommer det gå över på ett kick.

• Precis som på förskolan är det bra att märka kläderna. På en skola finns många platser där kläder kan bli kvarglömda: i matsalen, gympasalen, på skolgården. Är de märkta är chansen större att få tillbaka dem.

4:an
En ny målstolpe är nådd. Ett nytt och spännande liv väntar. Vissa barn byter skola igen eller kanske fröken.

Fritidstiden är slut och i stället väntar klubben eller hemgång direkt efter skolan. Förut kallades det mellanstadiet, men även om det inte längre finns något sådant begrepp så vet man med sig att när man nått hit så är man riktigt stor. Men mamma då, hänger hon med? Vad innebär det egentligen att kidsen börjar 4: an?

• Ska barnet börja gå hem själv efter skolan kan ni behöva gå igenom hur man gör mellanmål själv, och hur man använder spis, ugn och mikro på ett säkert sätt.

• Han eller hon behöver kanske också en hemmanyckel och/eller ett busskort. Sätt fast dem med ett band i skolväskan så blir de inte borttappade så lätt.

• Rensa bort gamla skolprylar, släng nedvässade pennor och slitna sudd. Precis som vuxna så gillar barn när saker är nytt och fräscht. Att rensa bland skolattiraljerna kan ge en härlig nystart.

• Om barnet bytt skola igen kan det följa en tid av oro. Det kan ta några veckor innan han eller hon har landat och kan sätta ord på tankar och känslor. I den här åldern kan barn vara svårpratade men en lugn stund vid läggdags kan vara ett bra tillfälle att försöka ventilera nya upplevelser.

• Ska barnet gå på en öppen verksamhet, en så kallad fritidsklubb, måste du informera personalen om vilka dagar och tider som gäller. När barnet inte är där ligger det på ditt ansvar att veta vad han eller hon gör. Var inte rädd för att ta kontakt med andra föräldrar så att ni kan hjälpas åt att ha koll på vad era barn sysselsätter sig med efter skolan.

• Har inte mobiltelefon varit aktuellt tidigare kan det kanske bli det nu? Om barnet ska ta sig hem eller till aktiviteter själv kan det kännas tryggt för både honom eller henne och dig själv att ni kan nå varandra. Gå igenom vilka regler som ska gälla för samtal och surf. Ta gärna hjälp och stöd av andra föräldrar även här. Tillsammans är det lättare att sätta gränser.
• Det kan vara lätt att fylla eftermiddagarna med aktiviteter men tänk på att barnet också kan behöva lugn och ro. Att vara hemma några eftermiddagar och bara ha tråkigt är nyttigt.

• Nu brukar många barn börja sträva efter ett självständigare liv, med mer ansvar. Ge dem det, det växer de av. Men bistå med hjälpmedel. Listor och whiteboard kan göra det lättare att hålla reda på aktiviteter och läxor.

• Trots att barnet är större är det fortfarande viktigt att du som förälder finns där som stöd vid läxläsning. Kommer du sent hem från jobbet finns ofta läxhjälp att få genom skolan, föreningar eller kyrkan. Och även om du inte hinner hjälpa till så titta igenom och beröm det han eller hon har gjort.

• Det behövs massor av energi för att klara av skolans tempo. Se till att barnet äter en ordentlig frukost. Och försök hitta middagstid tillsammans. Diskutera vad som passar till mellanmål. Godis, fikabröd och annat onyttigt är lätt att ta till men gör att kroppen kommer i obalans. Behöver ni hjälp kan skolsköterskan bistå med tips och råd.

• Sommarlovet har säkert inneburit senare kvällar och sovmornar, men nu är det dags att hitta tillbaka till bra sömnrutiner. Din tioåring behöver sova ungefär tio timmar per natt, inte bara för att orka med skolan utan också för att så mycket sker med kroppen under sömnen.

7:an
Nu är det mycket som händer i livet och mycket som ska hinnas med.

Sportaktiviteter, fritidsintressen, relationer och frigörelse. Och samtidigt som hormonerna dansar hambo i kroppen ska nästa steg tas i skolvärlden, till det som tidigare hette högstadiet, och som betyder att man typ är vuxen. För morsan betyder det väl ett steg tillbaka? Eller?

• Har man inte redan gjort det i sexan finns det ofta möjlighet att välja en ny skola eller klass nu. Många skolor har speciell inriktning eller profil och barnen får möjlighet att ägna några timmar av skolveckan åt ett intresse eller en favoritidrott. Det som är positivt är att det kan ge extra motivation till det övriga skolarbetet men även innebära mindre träningar och mer ledig kvällstid. Ta er tid att diskutera vad det skulle innebära för er.

• Från och med sjuan blir skolan ganska annorlunda. Mer ansvar ställs på barnet och oftast har man många fler ämnen, lärare och klassrum än tidigare. Det kan ta tid att vänja sig vid den nya formen. Också för dig som förälder.

• Med en ny skola eller klass kan det återigen bli en tid av oro och stress. Nu är det viktigare än någonsin att duga och platsa in i gruppen. Var lyhörd och visa att du finns där om han eller hon behöver prata.

• Ditt barn kan ställas inför många valsituationer som kanske kan upplevas stressande. Språkval, kurser, fördjupningar, praktiker. Lämna inte honom eller henne ensam med alla beslut. Hjälp till att ta ställning men var lyhörd för känslor och tankar.
• När minsta motståndets lag råder kommer skolan lätt i andra hand för många tonåringar. Försök att peppa och underlätta. En egen arbetshörna, almanacka och fräscha skoltillbehör är några enkla, praktiska knep. Att du stöttar och tar dig tid vid läxläsning är lika viktigt nu som det alltid varit.

• Fast de flesta blivande sjuor vill stå på egna ben betyder det inte att de klarar sig utan föräldrar. Fortfarande behöver du hålla koll på läget. Hör av dig till skolan om du undrar något. En bra dialog och samarbete mellan lärare och föräldrar är viktigt för ditt barn.

• De flesta skolor har nu möten kring alkohol, narkotika och tobak och det är bra att engagerar sig även om du inte tror att det inte är någon risk för just ditt barn. Det är lätt för ungdomar att hamna snett och prevention handlar om samarbete och engagemang.

• I frigörelsen som sker nu är det lätt att tappa taget om ditt barn, gör inte det! Ta kontakt med nya kompisars föräldrar och behåll kontakten med de gamla. Hjälp varandra att hålla koll och sätta gränser.

• Fortfarande behöver ditt barn ordentligt med sömn för att klara det hårda tempot och må bra. En tonårskropp funkar bäst på minst åtta timmars sömn per natt.

• Försök hålla fast vid måltidrutinerna hemma. Och samtala om skollunch och mellanmål. Självständiga tonåringar med mycket på gång kan behöva någon som håller koll på att de äter ordentligt. Nya kompisar kan betyda nya jämförelser och ideal. Speciellt för tjejer finns risk för missnöje över den egna kroppen, vilket kan leda till bantning och i värsta fall anorexi och bulimi.

• Mycket händer med tonåringens kropp och själ och allt är inte så lätt att prata med sina föräldrar om. Om du märker att ditt barn har det jobbigt hjälp honom eller henne att komma i kontakt med skolsköterskan, kuratorn eller ungdomsmottagningen.

Helén Bjurberg/GAZZINE