Våra vanligaste vårtecken

Av Cecilia Sandbring/GAZZINE

Dagarna blir allt längre och temperaturen stiger för varje dag. Efter en lång och kall vinter längtar vi efter våren. Takdropp, blomsterknoppar och fågelkvitter. När solens strålar börjar värma känns det att hela naturen vaknar till liv igen. Har du hunnit se några vårtecken än?

Meterologiskt sett börjar våren när dygnsmedeltemperaturen stiger över 0 grader i en vecka. Det är förstås stora variationer över landet men också från år till år. I allra sydligaste Skåne kan våren komma redan i slutet av februari medan fjällkedjan i nordligaste Sverige får vänta ända till maj. Ett normalt år brukar våren komma till större delarna av Götaland och Svealand i mars, södra Norrland i april och nordligaste Norrland i maj.

Men vintern släpper inte taget så lätt – några gånger varje vår brukar det bli bakslag i vädret med kyla och snö långt fram i april.

Vanliga vårtecken
När temperaturen stiger och dagarna blir längre är det en signal för växter och djur att vakna upp och sätta fart. Flyttfåglarna kommer tillbaka och både insekter och däggdjur kryper fram från sina vintervisten.
De typiska vårfåglarna är framförallt trana, stare, sädesärla och tofsvipa. Några djur som yrvaket vaknar upp från sin sömn, eller dvala, varje vår är björn, grävling, igelkott, fladdermus, groda och bi. Bland djuren råder det en febril aktivitet på våren med att hitta en partner, para sig, ordna bo och föda upp sina ungar.

Välkända växter som signalerar att våren är här är tussilago, blåsippa, vide och bok.




Vårdagjämning
Det ögonblick när solen passerar en viss punkt i sin bana runt solen, på gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, kallas vårdagjämning. Då är dag och natt är precis lika långa, och detsamma gäller över hela jorden (utom vid polerna) vid tiden runt vårdagjämningen.

Vid vårdagjämningen står solen rakt över ekvatorn, och därefter lutar norra halvklotet allt mer mot solen – och vi går mot sommar med varmare dagar. 2023 inträffar vårdagjämningen i Sverige den 20 mars klockan 22.42.

Våren kommer tidigare
Jorden blir allt varmare och det påverkar djurens och växternas liv. De som studerat växternas utveckling de senaste decennierna kan tydligt se att växtsäsongen börjar allt tidigare. I Uppland blommar till exempel både hägg och syren nästan en vecka tidigare nu än för 50 år sedan.

Det är ett komplicerat system som styr djurens och växternas tidsmönster. Många växter är beroende av insekter för pollinering och fåglar för fröspridning, och vi vet ännu inte hur klimatförändringarna kan komma att påverkar samspelet i naturen.

Vårvinter
Vårvintern brukar kallas för den femte årstiden. Visst är det ett vackert ord som beskriver just den förhoppningsfulla tiden när vädret pendlar mellan vinter och vår. Solen smälter snön på dagen och på natten fryser den och får skare. En typisk vårvinterdag hör man ljudet av takdropp och fågelsång medan solen lyser från en klar himmel. Vi tar av mössan, vänder våra ansikten mot solen och känner att våren snart är här. Passa på att njut av den härliga tiden – snart nog är det sommar.

Tidsmönster i naturen
Fenologi (från grekiskans phainesthai, det som visar sig) är läran om de periodiska företeelsernas skiften i naturen. De tidsmönster som studeras i naturen kan till exempel vara tiden för flyttfåglarnas ankomst, björnen vaknar, lövsprickning eller blomning på olika platser och under olika år.

Cecilia Sandbring/GAZZINE