Krönika: Historiska platsen prioriteras bort

Krönika: Historiska platsen prioriteras bort

UPPRYCKNING. Anna Sigrid tycker att det ser illa ut med bristen på skötsel av Arkils tingstad.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Det är så dags igen. Komma in i vardagsrutiner, med vardagspromenader. Passerar anslagstavlan som tipsar om hemestertips i kommunen.

Det är Sweden History tours som har sina guidade turer i Vallentuna och dess historia. Riktiga historienördar som läser på och känner av de historiska vingslagen och fläktar dem vidare över sina lyssnare. Engagerade och entusiastiska vill de förmedla kunskapen om vår bygd och vårt historiska arv.

Att bo och bygga i Vallentuna är en rysare, jag menar att gräva fram en runsten eller gammal grav och bygget tar stopp för arkeologiska utgrävningar. Och så får en bo i husvagn medan arbetet pågår. Vi fick en lätt chock när vi i vårt garage fann något som kunde vara en ristning, men det var bara inlandsisen som satt spår och tecknen otydbara.

Men vidare i promenerandet, vid Arkils tingsplats, denna magiska plats i Bällsta som också är klassrum både för grundskola och universitet, där fladdras det som sjutton med vingarna. Vid den lilla vik där Skålhamrasläktens runstenar stå för att hedra en fader och Gyrids make.

Och själva tingsplatsen, en demokratins plats där mänskor från orten samlades för att diskutera och fatta gemensamma beslut, eller den diktatoriska plats där stormännen meddelade vad de beslutat men också rannsakat och bestraffat sina underlydande. Från 1000-talet! Ballt! Tufft, jag har ofta fikat där, känt på vattnet, och anat båtarnas ankomst och drömt mig bort genom årtusendet. Och ändock känt samhörighet, känslorna är desamme, vi sörjer och saknar och hedrar och gör minnesplatser fysiska eller i hjärterummen.

Jag anar också stoltheten över platsen på kommunens hemsida. Ljuvliga bilder, dansande huldror i tingsplatsen och en härlig vy över tingsplatsen, runstenarna och så sjön i bakgrunden. Det är vackert! Och är det inte en parkeringsplats iordningställd vid Skvadronvägens ände för turistbussar, små stigar och pilar som visar vart en ska gå för att se och läsa och eventuellt själv tyda texten.

Men skäms på sig kommunen! Stigen från parkeringsplatsen är delvis en lervälling, verkligen inte inbjudande, skyltningen i det närmaste överväxt för att inte tala om själva tingsplatsen! Naturen tar tillbaka och den plats som fungerat som klassrum och vigselplats blir som vilken stenbacke som helst! Hur prioriteras markskötseln egentligen? Är det parkmark eller ödemark. Jag har också varit så stolt över att höstterminens första fullmäktigemöte har varit på tingsplatsen, en flirt med tider som varit och tider som ska komma! Skäms och skäms igen!

Dela artikeln här:

Anna Sigrid

Jag har ett stort engagemang i Vallentuna, min bostadsort sen 20 år tillbaka och ordförande i Bällsta Villaägareförening (ja, då är det avslöjat att hjärtat finns i Västra Bällsta). Jag gillar att koka soppa på en spik, på ogräs och matrester och på "samma" sätt är det med kläder, sy nya kläder av gammat, lagning av plagg och motsvarande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *