Krönika: Så ser mina traditioner med ljuständandet ut

Krönika: Så ser mina traditioner med ljuständandet ut

EN LJUSPUNKT. Till skillnad från reklamen om den nalkande julen så gillar Anna Sigrid adventsstjärnor.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Ja, det blev trots allt en promenad idag. Småduggandet stoppade oss inte och kaffet smakade extra gott när vi kom hem. Nu jäklar får en slå till alla klutar för att tänka positivt! Håll i och håll ut, som jag sa till eleverna när de såg ut som de skulle däcka. Promenad och en kopp kaffe, sitter fint. Och eftersom det är fredag så blev kaffet pudrat med kakao och en klick vispad grädde på toppen. Det är dags att novembermysa! Håll i och håll ut! Lyktorna för värmeljus plockas fram, likaså yllefilten och stickningen.

Julen gör sig redan påmind i reklam och på butikshyllor, och det gillar jag inte. Däremot tycker jag om advent. Vissa kallar adventsstjärnorna för julstjärnor men inte jag. Adventsstjärnor heter de och helst ska de vara i orange papp med hål i. Jag har kvar en sådan, bedrövligt tejpad men den håller och hängs högtidligt upp i sommarköket. Ja, inte för vi är där nu särskilt ofta, men på domsöndagen, alltså söndagen före första advent, brukar ett gäng tanter sitta där, sippandes på årets första glögg, och binda kransar till ytterdörren. Allt för att pynta inför advent. Men så alltså inte i år.

Men till första advent ska stjärnor hängas upp i fönstren och elektriska ljusstakar ställas på fönsterbrädorna. För många år sedan, när Erikshjälpen fanns, hittade jag hos dem två adventsstjärnor gjorda i lövtunt trä. De låg kvar i sina kartonger, Svensk hemslöjd stod det på kanten och så prislappen, 25 kr. Och under den ena stjärnan låg lappen: Vardagsrummet, och i den andra kartongen: Bittens rum. Den stjärnan var lite skadad. Fantasin går igång!

Till advent skall också en ljusstake pyntas. Som barn var det mitt jobb att först putsa ljusstaken, en kopparlåda med utstansade stjärnor på sidorna, svängda handtag på kortsidorna och fyra cylindrar i botten. Och det skulle putsas med Röda björn. Därefter skulle en promenad tagas till skogen för att plocka fönsterlav, lingonris och nypon. Och så skulle Liljeholmens kronljus inköpas, inte antikljus! Och så själva iordningställande av staken, laven skulle plockas fri från barr, portioneras ut i lådan och blandas på ett vackert sätt med ris och nypon.

Till traditionen har mitt vuxna jag lagt till blommor. Tazetter som läggs i en gammal ostform, krossad vit marmor runt om och så vatten på det. Och i en gammal soppterrin ställs hyacinterna, blå, alltid blå, som får samsas med mossa, hämtat från gräsmattan och några silvriga lavar, plockat från häggen. Så under den något fuktiga promenaden idag plockades försiktigt lite lav, några kvistar lingonris och lite nypon.

Dela artikeln här:

Anna Sigrid

Jag har ett stort engagemang i Vallentuna, min bostadsort sen 20 år tillbaka och ordförande i Bällsta Villaägareförening (ja, då är det avslöjat att hjärtat finns i Västra Bällsta). Jag gillar att koka soppa på en spik, på ogräs och matrester och på "samma" sätt är det med kläder, sy nya kläder av gammat, lagning av plagg och motsvarande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *