Krönika: Varför har det tagit sådan tid?

Krönika: Varför har det tagit sådan tid?

SM I MILJÖTIPS. Anna Sigrid hänger kvar i miljödebatten och funderar över den nya bensinen, E10.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Klimatrapporten från IPCC, jodå, en käftsmäll men knappast en nyhet!

I samband med den kom en klimatenkät. Owen Gaffney, analytiker vid Stockholm Resilience Centre och kommunikationschef för Global Commons Alliance och en av huvudförfattarna till rapporten; The Global Commons Survey. DN hade en artikel den 17 augusti om enkäten och den har inte blivit lika uppmärksammad som IPCC:s rapport. Jag tycker, som kommunikationschef har han missat en poäng, en kort och slagkraftig förkortning! Global Commons Alliance är ett internationellt nätverk för miljö- näringslivs- och forskningsorganisationer.

I alla fall, enkäten (april 2021) bygger på 19 735 personer från G20-länderna, varav 1 097 personer (mellan 16-65 år, alltså inga pensionärer där inte). G20-länderna är de 19 länder plus EU, en salig blandning av stort och smått, väl fungerande demokratier och icke, väst och öst, syd och nord, men det gemensamma är att de står för 90 % av världsekonomin. De länder med störst klimathot, är oros-procentsatsen, extremt eller mycket oroande, betydligt högre, Indien 70 %, Mexiko 77 % och Turkiet 79 % – Sverige 40 %. Men klimat och väder har inga statsgränser och följer inga regelverk, inte heller koldioxidutsläppen.

Varför tog det så lång tid innan E10 hamnade i tankarna? Ja, nu pratar jag bensin, soppa, drivmedel. Sen i somras är det E10 ny standard för 95-oktans bensin. E85 är ute och E10 är det nya! Och trots att alla (utom jag då) har vetat att E (etanol) i bensinen minskar koldioxidutsläppen, varför har det dröjt till nu? Det har varit tillåtet att blanda 10 % E i bensin sen 2011, men först nu kommer det politiska beslutet. Hur mycket onödig koldioxid har jag släppt ut bara för att det politiska klubbslaget inte tagits?
Så här har jag stått och sopsorterat i godan oro, käkat mina matrester och spytt ut mängder av koldioxid medan politiker har vilat på hanen och inväntat kravet från EU! Trots den kunskap politiker (och tjänstemän) äger, har mina axlar tyngts av dåligt klimatsamvete. Så klimat- och miljöfrågor blir ett ansvar på individnivå i stället för politiken, det som angår samhället, den offentliga maktutövning vi, med våra röstsedlar, gett politiker rätten att utöva.

Och det som är mest skrämmande, de rikaste 10 % står för hälften av alla koldioxidutsläpp i världen, de fattigaste 50 % står för mindre än 10 % av utsläppen men de drabbas hårdast av klimatförändringarna. Men när våra semesterparadis i Europa brinner upp eller dränks, då kanske det är dags för alla att agera, inklusive politiker.

Okej, okej, jag förstår! Tack, jag hittar ut själv!

Dela artikeln här:

Anna Sigrid

Jag har ett stort engagemang i Vallentuna, min bostadsort sen 20 år tillbaka och ordförande i Bällsta Villaägareförening (ja, då är det avslöjat att hjärtat finns i Västra Bällsta). Jag gillar att koka soppa på en spik, på ogräs och matrester och på "samma" sätt är det med kläder, sy nya kläder av gammalt, lagning av plagg och motsvarande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *