Firandet är en ankring

Av Jessica Jäger

”Du bara roar dig”, sa den ena. Hon hade sett min närvaro på ett par bokreleaser. ”Glöm inte bort att leva också”, sa den andre. Han hade sett att jag hade registrerat ännu en verksamhet på Bolagsverket. I själva verket låg jag hemma sjuk när jag fick båda kommentarerna, så jag varken roade mig eller jobbade hårt.

Oavsett vad vi kommunicerar utåt eller vad andra uppfattar så är vi alla hela människor med bra och dåliga dagar, arbete, vila och nöjen. Och ibland kanske nyanserna sammanfaller. Jag är fortfarande i en skön intrycksdimma efter Bokmässan förra veckan. Höjdpunkten var när vi firade releasen av min tredje entreprenörsantologi med författarintervjuer i montern, fotografering, bubbel, signeringar, mingel med utdelning av diplom och goodiebags samt gemensam middag. Inför dagen hade förläggaren och jag pratat med samtliga medförfattare om att releasedagen inte innebar slutet för vår gemensamma resa, utan en kickoff för framtiden. Men det var först när jag kom hem från mässan och började smälta intrycken som jag själv förstod vad vi hade kommunicerat.

Under många år firade jag inga framgångar alls. De lades bara till högen av åstadkommanden. Sedan landade jag i vikten av att fira – för att ge mig själv erkännande och energi. Nu har jag kommit till nästa nivå, där firandet är ett nedstamp, eller avstamp. Rent bildligt ser jag ett utsnitt ur en broderad tavla, där firandet är momentet när nålen dyker ner i duken och fäster ännu ett stygn i helhetsmönstret, samtidigt som den möjliggör för nästa stygn att ta vid.

Bokreleasen innebar både att skapandeprocessen avslutades och att säljprocessen – den som ligger till grund för att boken finner sina läsare och gör skillnad för andra människor – inleddes.

Och på samma sätt som att ett firande markerar både ett avslut och en ny början så kan ett event utgöra både ett nöje och ett karriärsteg. Jag må ha varit trött efter fem dagar på Svenska Mässan, men nog kände jag både att jag roade mig, levde och gick framåt i karriären medan jag var där.

Nu blickar jag framåt, mot Vallentuna Näringslivsdag och releasen av min bok om att leda personliga begravningsceremonier, med förvissningen om att även de dagarna bär på både avslut, närvaro och framtid.