KRÖNIKA 2026-11-19 KL. 07:15

När tro möter rättigheter

Av Uffe Lindeborg

I SVT:s granskning svarade nio av femton tillfrågade religiösa profiler ja till att hjälpa en redan gift man med att äkta en till hustru genom en religiös vigsel, eller hänvisade vidare. Avslöjandet väcker frågor om tro och rättsstat. Men också om vems röst som hörs när äktenskapets regler diskuteras.

När tro möter rättigheter

För den troende kan en religiös ceremoni vara ett löfte inför Gud och gemenskapen, med en djupare mening än statens registrering. För rättsstaten är äktenskapet också en juridisk ordning som ger parterna rättigheter och skyldigheter. Perspektiven behöver inte stå i konflikt. Men det gör de när religiösa regler används för att kringgå lagen eller påverka någon annans ställning.

Kvinnor är ingen enhetlig grupp och deras tro eller val ska inte beskrivas åt dem. En kvinna kan själv önska en religiös ceremoni. Samtidigt måste vi fråga vilket handlingsutrymme hon har, vilken information hon får och vilket skydd som gäller om relationen tar slut. En ceremoni vid sidan av lagen ger inte samma rättigheter som ett giltigt äktenskap.

Det här är inte en fråga som tillhör en enda religion. I olika religiösa miljöer kan människor se Guds lag som högre än statens. Andra ser religionsfrihet som rätten att tro och utöva sin tro inom lagens gemensamma ram. Båda synsätten finns, och inget samfund talar med en enda röst.

Samsyn kräver att vi kan tala om skillnaderna utan att misstänkliggöra troende som grupp. Men religionsfrihet kan inte innebära att den som har mindre makt får sämre skydd. Rättsstaten ska ge alla samma rättigheter, även när deras tro och familjeliv ser olika ut.