Hjärtat vinner när det är viktigt på riktigt

Av Jessica Jäger

”Kan du sjunga ’Some Die Young’ och ’Ser du månen där du är ikväll’ på en begravning på fredag?” Jag såg mailet från kyrkomusikern i Västerled just som säsongens första match i S:t Erikscupen skulle starta för sonen och hans lagkamrater i vårsolen.

”Det kan jag. Är det någon ung som dött?”, blev mitt korta och tydliga svar, ihop med en uppdaterad prisuppgift och frågan om jag skulle boka.

På en sekund kastades hela veckoplaneringen om. Ingen uppgift på att göra-listan är lika viktig som att göra avskedsceremonin för en ung människa varm, närvarande och omslutande och att finnas där för dem som sörjer. Hjärtat vinner alltid kampen mot hjärnan när det är viktigt på riktigt.

Jag är innerligt tacksam för att de värden som en gång fick mig att starta företag är lika starka idag: att beröra och finnas där för andra människor. Det är en ynnest att vara lika tacksam för varje uppdrag jag får idag, som jag var när jag fick de allra första bokningarna. Det visar att jag är på rätt plats när det fortfarande är värt att släppa allt jag har för händerna och genuint finnas där för andra människor.

Att det känns självklart betyder inte att det i alla perioder har varit lätt. Jag minns första gången jag tackade nej till ett uppdrag för min egen skull och inte för att det berodde på en schemakrock. Då låg jag på förlossningen och tanken på att sjunga på begravning på andra sidan stan var avlägsen. Inte visste jag då att jag var på väg in i en förlossningsdepression och snart ändå skulle tacka ja till uppdrag för att det var min räddning – något välkänt – i en värld jag inte kunde greppa.

Det har varit utmanande att missa vänners födelsedagsfiranden och barndop för att jag varit inbokad på bröllop ett år i förväg, men svårast var ändå att anpassa mig till livet som förälder. Att finnas där för andra människor genom mitt företagande har alltid varit viktigast för mig. Sedan kom två små krabater som blev viktigast av allt. Det tog ett tag innan jag lyckades hitta mina nya prioriteringar.

Nu vet jag att jag alltid kommer behöva göra aktiva val. Just nu väljer jag oftast att vara hejarklack till barnen framför att åka på uppdrag på en ö med hela ljudanläggningen i bagaget. Men när de är i skolan, då tröstar jag människor som förlorat sin son, sin bror och sin närmaste vän.

Jessica Jäger
jessica@jessicajager.se