KRÖNIKA 2025-01-09 KL. 09:34

I år utgår jag från en spelidé

Av Jessica Jäger

I bilen upp till Storvretacupen – världens största innebandyturnering – funderade jag på mål och aktiviteter, planering och riktning. Så här i början av året brukar jag nämligen göra en omfattande aktivitetsplan för hela året – en plan jag aldrig fullföljer. Jag reflekterade över hur en fungerande plan kan se ut.

I år utgår jag från en spelidé
Jessica Jäger. Foto: Janine Laag

När jag utvärderar mina gamla planeringar kan jag se att de är för detaljerade och omfattande. På papperet ser de strategiskt riktigt bra ut, men de tar inte höjd för bra och dåliga dagar, VAB och sjukdom. Jag har en tendens att alltid planera utifrån min toppnivå. Planerna tar heller inte hänsyn till att omvärlden förändras, att helt nya möjligheter kan uppstå och att samarbeten kan ta sig nya uttryck. I slutänden är det inte ens säkert att aktiviteterna jag tror ska ta mig till mina mål faktiskt är de rätta eller ligger rätt i tiden. Det vet jag ju inte förrän jag provar. Kanske har jag hela tiden planerat för misslyckande?

När jag i Storvreta såg många av våra yngre Vallentunalag tävla om pokalerna och äran kunde jag jämföra mina företagsplaner med deras planer. Varje lag har en spelidé för hur de ska vinna matcherna, men den kanske inte fungerar mot alla motståndare. Förmodligen gör de samma grundaktiviteter: passar varandra, täcker skott och skjuter mot mål, men ordningen, riktningen, hårdheten och tempot kan variera. Ibland spelar de mer på egen planhalva och ibland mer på den bortre. Varje steg kan de inte veta på förhand, men målet är hela tiden att få in bollen flest gånger i mål.

I min illusion har jag hela tiden trott mig veta varje steg i mitt företagande och fokuserat på dessa, istället för att lyfta blicken mot målet och låta stegen utkristallisera sig. I praktiken har jag givetvis inte haft något annat val än att följa det faktiska förloppet och parera för det oförutsedda, men i tanken har jag bara sett min plan.

Något som blev allt tydligare under förra året var att jag fungerade bäst om jag satte upp ett rimligt mål för en tidsperiod – som att ge ut en antologi ett bestämt datum – och sedan jobbade varje dag mot det målet, utifrån förutsättningarna jag hade varje enskild dag. Precis så som ungdomarna genomförde sina matcher. Så i år ska jag ha siktet på målet – min spelidé – istället för aktiviteterna.